Teknikhistoria

Isbrytaren Oden som imponerade direkt

Oden klarar att bryta 1,8 meter tjock is – 60 centimeter tjockare än föregångaren Frej. En massiv stålplog sitter under fören och fortsätter under hela fartygsbotten. Den gör att skapas en helt isfri ränna. Foto: Polarforskningssekretariatet
Oden utrustades från början för att klara extrema väderförhållanden och har använts för forskningsresor till Arktis och Antarktis. Foto: Polarforskningssekretariatet
Mest iögonfallande på isbrytaren Oden II är det breda, platta förskeppet. Vinkeln på stäven som är patenterad är cirka 20 grader. Foto: Wikimedia
Oden II, numera endast kallad Oden, bunkrar vid Preemraff i Lysekil inför polarexpeditionen i mitten av 2007. Foto: Wikimedia
Oden ankrar utanför Göteborgs hamn 2011, tillbaka från Oden Southern Ocean Expedition 2010/11. Foto: Wikimedia

Redan under konstruktionen stod det klart att Oden skulle bli något utöver det vanliga. Hon var världens modernaste isbrytare och forceringen av Bottenvikens isar imponerade. Tidningen Teknikhistoria berättar historien om en pigg 26-åring.

Publicerad

Entusiasmen inför den nya isbrytaren var stor. Tidningen Ny Teknik hade ett helt uppslag som beskrev när isbrytaren under några vårvinterveckor 1989 testades i Bottenvikens nordligaste hörn. Hon gick genom 70 centimeter tjock kärnis utanför Kemi och forcerade isvallar sydväst om Malören.

- Hon bryter isen bättre än föregångaren Frej. Jag är mycket belåten med Oden IIs isegenskaper, sa fartygschefen Anders Backman till Ny Teknik.

Hon gick då under namnet Oden II för att skilja den från Oden, byggd 1957.

Oden II blev det sista fartyget som byggdes på Götaverken-Arendal i Göteborg. Varvet byggde isbrytaren i samarbete med det kanadensiska företaget Canmar, som specialiserat sig på oljeprospektering i arktiska farvatten.

Oden II byggdes helt enligt nya konstruktionsprinciper. Fartyget väger 13 000 ton, 5 000 mer än Frej. Hon byggdes som världens bredaste isbrytare - bredare än de största sovjetiska atomisbrytarna och med utskjutande valkar på sidorna som gör isrännan drygt 29 meter bred. Hon är också speciell genom att vara bredare i fören än i aktern.

Maskineriet är dieselmekaniskt i stället för, som brukligt, dieselelektriskt. Hon drivs fyra dieselmotorer, två på varje propelleraxel. Motorerna med 6 250 hästkrafter snurrar med 300 varv i minuten. Det tar bara tre minuter att starta en motor, från att tryckluften från kompressorn sparkat igång de åtta cylindrarna.

Skrovplåten är kallbearbetad och har fått sin karakteristiska, kantiga form eftersom hon är sammansatt av raka plåtstycken.

Polarforskningssekretariatet deltog redan under konstruktionen och Oden byggdes för att klara arktiska isförhållanden. Isbrytaren har under åren hyrts på långtidskontrakt för forskningsresor kring Arktis och Antarktis.

Då används mobila forskningssystem. Vid expeditionerna lastas containrar utrustade med labb- och forskningsmaterial snabbt och enkelt av och på efter behov.

Den första stora expeditionen genomfördes 1991 då Oden blev världens första icke atomdrivna ytfartyg att nå Nordpolen. Sedan dess har hon varit där vid ytterligare sex tillfällen och sammanlagt har 20 polarforskningsexpeditioner genomförts.

I höstas stannade Oden till och visades upp vid Stadsgårdskajen i Stockholm på vägen till Luleå. Där ligger hon nu och väntar på vinterns isbrytaruppdrag.

Oden klarar 1,8 meter tjock is tack vare en massiv stålplog som sitter under fören och fortsätter under hela fartygsbotten. Den gör att det skapas en helt isfri ränna.


Följ Teknikhistoria på Facebook!

FAKTA

Oden II

  • Byggd på Arendalsvarvet i Göteborg.
  • Föregångaren, isbrytaren Oden, byggdes 1957.
  • Oden II tagen i bruk 8 januari 1989.
  • Längd: 107,8 meter.
  • Bredd: 31 meter.
  • Vikt: 13 000 ton.
  • maxfart: 16 knop.
  • Drift: Dieselmekanisk.
  • Ägs av Sjöfartsverket. Ligger i dag i hamn i Luleå och väntar på isbrytaruppdrag. Har hyrts under långa perioder av Polarforskningssekretariatet, för forskningsexpeditioner, bland annat vid Antarktis.
  • En nyhet var också att Oden II styrs via en spak - en så kallad joystick.