TEKNIKHISTORIA

Energi som hjärnkirurgi – gammakniven skär utan snitt

Professor Lars Leksell under behandling av en patient med den första Gammakniven på Sophiahemmet i Stockholm.
Med gammastrålningens hjälp kan man skära i hjärnan utan att behöva öppna kraniet. Den koboltbaserade gammastrålen visade sig vara så exakt att den bara lämnade små ärrvävnader i hjärnan som hade strålats.
Insidan på ”kulan” som instrumenten installerades i. Den första hjärnoperationen med protonstrålning gjordes 1958 med ett lyckat resultat.
Med den senaste generationen gammaknivar kan kraniell precisionsstrålkirurgi erbjudas fler patienter med olika typer och storlekar av tumörer. Den integrerar avancerad rörelsehantering och avgivande av stråldoser, vilket ökar mångsidigheten för strålkirurgi.

Över en miljon människor har blivit opererade med den svenska gammakniven. Ofta har det rört sig om hjärntumörer. Någon kniv är det egentligen inte, och det är just det som är det listiga. Inget snitt, inget öppet sår, inga stygn.

Publicerad

Principen är i stället att bestråla tumören med strålning av hög energi, så kallad gammastrålning. Metoden utvecklades av neurokirurgen Lars Leksell i samarbete med strålningsbiologen Börje Larsson. Leksell drevs av visionen om ”den oblodiga operationen”. Under 1940-talet inledde han tillsammans med Larsson en serie experiment som skulle komma att växa till ett helt nytt medicinskt område – strålningskirurgin.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



teknikhistoria operation gammastrålning