TEKNIKHISTORIA

En skakande historia om Richterskalan – och sju kraftiga svenska jordskalv

Skalvet 2014 med 4,1 i magnitud hade sin källa i södra Härjedalen.
I en intervju i U.S. Geological Survey fick Charles Richter frågan om vilket jordskalv han såg som det mest minnesvärda, och svarade: ”Long Beachs jordbävning 1933, när jag var på laboratoriet i Pasadena vid det ögonblick då det inträffade.” Det hade en magnitud på 6,4. Bilden visar skador som uppstod under skalvet, där 115 personer dog.
Charles Richter (1900–1985).
Sveriges första seismograf, Wiechert-seismografen, installerades i Uppsala oktober 1904. Här tittar seismografen Björn Lund till instrumentet.
Den 160 kilometer långa Pärvieförkastningen, mellan Saltoluokta i söder till norr om Torneträsk.
Ett av de mer minnesvärda svenska skalven inträffade utanför Kosteröarna.
Kyrkovaktmästare Gunilla Widheim-Nilsson visar en spricka som uppstod vid ett av fönstren på kyrkan i Hurva vid jordskalvet i Skåne.
Jordskalvet sommaren 1986 hade sitt epicentrum tio kilometer nordöst om Skövde.
Skalvet i Bottenviken ledde till oro för det kärnkraftverk som då planerades i Pyhäjoki i Finland.
Bilden är från dagarna efter gruvskalvet i maj 2020 och visar LKAB:s gruva i Kiruna. Men skadorna syntes främst under ytan.

Metoderna för att mäta jordbävningar har utvecklats snabbt under de senaste 100 åren. Nu kan rörelser på en hundradels millimeter detekteras på tio kilometers djup. Här är sju kraftiga skalv som har skakat Sverige.

Angelica Söderberg
Publicerad

Det var under sina studier i Kalifornien som Charles Richter fattade intresse för seismologi. Han läste teoretisk fysik vid Caltech, California Institute of Technology, och skolan ligger i Pasadena, där den nordamerikanska kontinentalplattan möter Stillahavsplattan. Spänningarna leder till mängder av skalv längs den 130 mil långa San Andreas-förkastningen. 

Efter examen i teoretisk fysik fick han anställning vid Seismologilaboratoriet i Pasadena, och det var där han tog fram Richterskalan tillsammans med sin Caltech-mentor, seismologen Beno Gutenberg.

Innan Richterskalan presenterades 1930 fanns det bara system för att mäta jordbävningars intensitet. Det gjordes genom att bedöma skalvens effekt på människor och byggnader i Mercalliskalan, som sträcker sig i tolv steg från knappt märkbar för människor till katastrofal. 


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



teknikhistoria jordbävning jordskalv