FARKOSTER
Att svischa ner för backen på en riktigt bra kälke är ett kärt vinternöje. Redan mot slutet av 1800-talet började allt fler ta patent på olika varianter av åkdon på snö och is.
TT
Se upp i backen! Tiden när svensk kälkutveckling ökade takten
Trampstöttingar, velocipedslädar, kälkstöttingar, isvelocipeder och trampkälkar. I slutet av 1800-talet exploderade utvecklingen av fantasifulla åkdon för vinterväglag. Då föddes både styrbara kälkar och sparkstöttingar.
Se upp i backen! Fyra hål i nacken!
Nej, de hojtade nog inte så. När två gruvpotentater och en
sågverksinspektor i Gällivare skapade en vintervelociped hade de inte som mål
att störta nedför skidbacken Dundret, utan kanske bara ägnade sig åt en stunds
kreativ förströelse. Men deras ovanligt vackra skapelse blev höjdpunkten i ett
av stickspåren för vinteråkdon.
Och många spår blev det; i slutet av seklet exploderade
påhittigheten. Den uråldriga kälken utsattes för våldsam produktutveckling, med
ett antal patent om året 1895–1910. Drögen – en lika gammal kälkliknande
draganordning – fick metallmedar, styrstång och sittpall. Därmed föddes
sparkstöttingen, i Sverige eller Finland. På 1880-talet lär den ha fått sin
tvärslå i Sundsvall, men mycket i denna utveckling är tämligen oklart.
