PIONJÄRER

Nazitysklands nemesis: Svenska geniet knäckte G-skrivaren – på två veckor

Professor Arne Beurling (1905–1986) och hans team knäckte Nazitysklands G-skrivare på två veckor.
Ett lätt gulnat pappersdokument med rader av siffror och bokstäver
Del av dokumentet som användes vid forceringen av G-skrivarens krypto, en typ av arbetspapper som kallades kryptolakan. På dokumentet, som kan vara ett från Arne Beurling själv, syns delar av tysk klartext och norska ortsnamn som framträder.
G-skrivaren med öppen front, och med ett litet tangentbord monterat i nederkant
FRA:s museum har en G-skrivare bevarad, här med huven avtagen för att insidan ska synas för besökarna.
Mottagningsutrustning för G-skrivartrafik på FRA:s kontor i Stockholm.
En bronsbyst föreställande Arne Beurling som står placerad på en gräsmatta med grönskande träd runt.
En bronsbyst föreställande Arne Beurling invigdes i samband med 100-årsfirandet av hans födelse. Bysten är skapad av konstnärerna Ylva Lindgren och Jan-Erik Björk och står i ett grönområde nära Uppsala universitet.

Man skulle kunna kalla Arne Beurling för Sveriges svar på Alan Turing. Men det vore egentligen mer rättvist att säga tvärtom.

På ett pittoreskt gods i Elfvik, nästan längst ut på fingertoppen av Lidingös östra del, satt sommaren 1940 en stilig ung gentleman med pannan i djupa veck, med vad som liknade ett komplext korsord framför sig. Bara ett tränat öga hade kunnat ana att det inte var något vanligt söndagsnöje han ägnade sig åt – och att villan i sig inte heller var så oskyldig som den såg ut. 


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera