Geniet som kickstartade världens första massproducerade bil

Vissa kallade den ”monstret”, den märkliga konstruktion som gömde sig i familjen Benz garage år 1885. I en tid då man talade om ”hästlösa droskor” snarare än bilar framstog ingenjören Carl Benz uppfinning – en motordriven trehjuling med plats för två vuxna på förarbänken – i mångas ögon som en högljudd, avgasstinkande styggelse. 

Och det var inte utan att Benz själv undrade om de faktiskt hade rätt. Trots att han nu, efter ett drygt års arbete, var inne på sin tredje prototyp var han inte alls övertygad om att det här var en produkt som faktiskt skulle gå att sälja.

Men i makan Berthas ögon var hans uppfinning mer skönhet än odjur. Faktum är att hon hela tiden hade varit övertygad om Carls briljans. Eftersom gifta kvinnor enligt dåtidens tyska lag försakade rätten att investera sina egna tillgångar, såg hon till att före bröllopet skjuta till pengar i hans dåvarande byggnadsföretag. 

Senare säkerställde hon även att han hade kapitalet han behövde för att starta sin nästa firma: Benz & Cie. När han började skapa sin hästlösa droska hade han inte bara hustruns monetära och emotionella stöd – hon bidrog också med egna idéer för att lösa de olika tekniska utmaningar maken ställdes inför.

Tidig prototyp kraschade

Och det var ändå inte sista gången hon var tvungen att komma till hans undsättning. Carl Benz svajiga självförtroende var nämligen inte helt omotiverat. När en tidig prototyp av hans bil demonstrerades för allmänheten, slutade det exempelvis med att den kraschade rakt in i en vägg. Bertha bestämde sig för att ta saken i egna händer och ge uppfinningen lite välbehövlig positiv pr i stället.

En tidig augustimorgon 1888 lämnade hon maken sovande i hemmet – och smög sig, tillsammans med parets två unga söner, ut till garaget. Drygt tolv timmar senare, medan en överrumplad Carl fortfarande satt hemma och kliade sig i huvudet, skickade hon ett telegram där hon avslöjade vart hon tagit vägen. 

I smyg hade hon ”lånat” hans senaste prototyp och helt enkelt tagit sig en tur med två av parets söner hem till sin mamma, 10,6 mil bort. 

Där och då var detta ett epokgörande genombrott: innan dess hade bilturer inte mätts i mil, utan meter. Det här var första gången någonsin som en bil färdats en betydande sträcka, snarare än att bara köras i en cirkel i demonstrationssyfte, flankerad av mekaniker.

Lagade komponenter med hårnålar under historisk tur

Den enda mekaniker som var med på färden var i stället Bertha själv. Det fanns av naturliga skäl inga mackar längs den allt annat än bilvänliga vägen, varför hon i stället besökte ett apotek i Wiesloch för att köpa tio liter lättbensin (en produkt som egentligen salufördes som fläckborttagare, men funkade utmärkt som drivmedel). När nöden krävde det använde hon, i brist på verktygslåda, strumpeband och hårnålar för att reparera trasiga komponenter.

Hennes lilla expedition blev snabbt en sensation. När Bertha Benz körde tillbaka hem från modern kantades vägarna av människor som ville få en skymt av henne – och hennes märkliga färdmedel. 

Beställningarna började sakta men säkert rulla in, och Benz Patent-Motorwagen, som den döptes till, blev världens första massproducerade bil. Inom ett decennium hade Benz & Cie växt till att omfatta 400 anställda och sälja 600 bilar per år.

Fick inte stå med på patentet

Bertha Benz dog 1944, 95 år gammal. Eftersom hon var gift när hon hjälpte till med utvecklingen av ”monstret” fick hon enligt dåvarande tysk lag inte stå med på patentet. Men med tiden har hennes bidrag till bilhistorien kommit att få den uppmärksamhet de förtjänar. 

Och inte nog med att hon själv blivit en ikon; det har också själva sträckan hon körde den där augustimorgonen 1888 blivit – numera förevigad i såväl historieböcker som väglatlas under namnet Bertha Benz Memorial Route.