Musikaliska gökar

I Sverige har lergökar tillverkats sedan 1500-talet, framför allt i keramikstäderna Ängelholm och Falkenberg. Sofia Nilson är keramiker i Ängelholm och har gjort lergökar i 33 år, så hon vet.

Hur går det till?

– Jag börjar med att dreja en bägare med fot, ungefär som ett vinglas i lera. Så viker jag ihop kanterna upptill och lägger på lite extra lera och formar huvudet. Med en spetsig plåtbit gör jag munstycket i stjärten, med blåshål och den spetsiga kanten som skapar ljudet.

Kan man blåsa och få ton i göken redan innan den är bränd?

– Jadå. Och då kan man justera munstycket.

Sedan är det bara att göra fingerhålen. De flesta lergökar har två eller fyra hål, men Sofia Nilssons gökar har också ett hål undertill, vilket gör att det går att spela fler toner.

Så lägger man på glasyr och eventuella dekorationer och ornament, och så bränns göken i ugnen tillsammans med annan keramik.

Vilka köper lergökar?

– Tja, turister, naturligtvis. Men också  företag, som då ofta vill ha sin logotyp på gökarna. Sedan går en hel del gökar i olika storlekar till priser i tävlingar här i lergöksstaden Ängelholm. Vi har Lergöksloppet, Lergöksrallyt, Lergökstrampet med mera. Och självklart ska vinnarna ha lergökar som pris i stället för silverpokaler.

I Ängelholm finns sedan 45 år en lergöksorkester. 2016 firar staden 500-årsjubileum, och samtidigt fyller orkestern 50 år. Då blir det fest.