LÅNGLÄSNING

I sortersalen på Papyrus pappersbruk i Mölndal lades sista handen vid pappersbrukets slutprodukter, här av Daily Rönnblad som arbetade där under 1950- och 1960-talet. I takt med den tekniska utvecklingen blev det alltmer effektivt och billigt att producera papper i allt större volymer, vilket i sin tur sänkte kostnaderna för papper till tryck av böcker och tidningar.
Hackning av lump vid Fröåsa pappersbruk, 1921.
Klippans pappersbruk är det som anses historiskt belagt som Sveriges första. Det grundades 1573 och fick rejäl fart på tillverkningen när Skåne erövrats av Sverige och det behövdes stora mängder papper för administration av den nya landsänden. Bilden ur boken Klippans Pappersbruk 1573–1923 av Gustaf Clemensson visar brukets lumpsal. Men trots att bruket fick ensamrätt på lumpsamling i tre län gick det långsamt med tillverkningen – det var helt enkelt svårt att få tag i tillräckligt stora mängder textilrester.
Den träbaserade pappersmassan kom att innebära ännu ett genombrott för papperstillverkningen i det skogsrika Sverige. När processen för mekanisk massatillverkning från ved utvecklades ledde det till färre men större svenska pappersbruk.
Lastning av pappersbalar på Kvarnsvedens pappersbruk. Årskapaciteten för papperstillverkningen uppgick 1931 till 30 000 ton papper. Bruket sista år i drift var kapaciteten uppe i 565 000 ton.
Förstämningen var stor bland de omkring 440 anställda när beskedet kom att Kvarnsvedens pappersbruk läggs ner. Patrik Aronsson på bilden hade jobbat över 30 år på bruket. När beskedet kom att Northvolt tar över Kvarnsvedens fabrik, meddelade batterijätten samtidigt att de tidigare anställda var högintressanta för bolaget att anställa.
En anställd vid Papyrus pappersbruk vid en holländare, en maskin som malde ner våt pappersmassa. Företaget Papyrus grundades 1895 för att ta över en tidigare pappersindustriverksamhet i Mölndal. Familjen Wallenberg och Stockholms Enskilda Bank byggde en helt ny fabrik i Mölndals kvarnby, som drog i gång tillverkningen 1897.
På 1950-talet hade Papyrus 1 000 anställda och exporterade en stor del av sin produktion av kartong och papper.
Arbete vid maskin på pappersbruket Papyrus i Mölndal.
Anställd på Papyrus granskar ett mätinstrument, 1970. Den dåvarande ägaren Klippan beslut att lägga ner produktionen i Mölndal år 2005.

Pappersindustrin gjorde svenskarna till ett läsande folk

Vissa menar att Gustav Vasa var först – andra menar att det var biskop Brask (han med brasklappen). Somliga tror att det var en dansk adelsman som startade Sveriges första ”papperskvarn”. Men det var 1800-talets upptäckt av trämassan som grundlade vår pappersindustri – och gjorde svenska folket till bokmalar.

Publicerad

5I vintras rapporterade affärspressen att Northvolt – det omskrivna uppstickarbolaget inom elbilsbatterier – köpt det nedlagda Kvarnsvedens pappersbruk i Borlänge. Northvolt ska bygga om anläggningen till en katod- och battericellsfabrik, som ett steg i sina ambitioner att göra batteritillverkning till en ny svensk basindustri.

Pappersbruket grundlades under slutet av 1890-talet, då papper och massa var en spirande svensk storindustri. Den legendariske innovatören Erik Johan Ljungberg, vd för Stora Kopparbergs Bergslags AB (nuvarande Stora Enso), lät då bygga en kraftstation vid Kvarnsvedsforsen i Dalälven.

Huvudsyftet var att generera elektricitet till det närliggande Domnarvets Jernverk, men snart kompletterades planerna med ett pappersbruk som också fick el från kraftstationen. En maskinhall, som ursprungligen byggts som utställningshall för Domnarvets medverkan på Stockholmsutställningen 1897, flyttades till Kvarnsveden där pappersbruket installerades.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



långläsning pappersbruk