LÅNGLÄSNING

I sortersalen på Papyrus pappersbruk i Mölndal lades sista handen vid pappersbrukets slutprodukter, här av Daily Rönnblad som arbetade där under 1950- och 1960-talet. I takt med den tekniska utvecklingen blev det alltmer effektivt och billigt att producera papper i allt större volymer, vilket i sin tur sänkte kostnaderna för papper till tryck av böcker och tidningar.
I sortersalen på Papyrus pappersbruk i Mölndal lades sista handen vid pappersbrukets slutprodukter, här av Daily Rönnblad som arbetade där under 1950- och 1960-talet. I takt med den tekniska utvecklingen blev det alltmer effektivt och billigt att producera papper i allt större volymer, vilket i sin tur sänkte kostnaderna för papper till tryck av böcker och tidningar.
Hackning av lump vid Fröåsa pappersbruk, 1921.
Hackning av lump vid Fröåsa pappersbruk, 1921.
Klippans pappersbruk är det som anses historiskt belagt som Sveriges första. Det grundades 1573 och fick rejäl fart på tillverkningen när Skåne erövrats av Sverige och det behövdes stora mängder papper för administration av den nya landsänden. Bilden ur boken Klippans Pappersbruk 1573–1923 av Gustaf Clemensson visar brukets lumpsal. Men trots att bruket fick ensamrätt på lumpsamling i tre län gick det långsamt med tillverkningen – det var helt enkelt svårt att få tag i tillräckligt stora mängder textilrester.
Klippans pappersbruk är det som anses historiskt belagt som Sveriges första. Det grundades 1573 och fick rejäl fart på tillverkningen när Skåne erövrats av Sverige och det behövdes stora mängder papper för administration av den nya landsänden. Bilden ur boken Klippans Pappersbruk 1573–1923 av Gustaf Clemensson visar brukets lumpsal. Men trots att bruket fick ensamrätt på lumpsamling i tre län gick det långsamt med tillverkningen – det var helt enkelt svårt att få tag i tillräckligt stora mängder textilrester.
Den träbaserade pappersmassan kom att innebära ännu ett genombrott för papperstillverkningen i det skogsrika Sverige. När processen för mekanisk massatillverkning från ved utvecklades ledde det till färre men större svenska pappersbruk.
Den träbaserade pappersmassan kom att innebära ännu ett genombrott för papperstillverkningen i det skogsrika Sverige. När processen för mekanisk massatillverkning från ved utvecklades ledde det till färre men större svenska pappersbruk.
Lastning av pappersbalar på Kvarnsvedens pappersbruk. Årskapaciteten för papperstillverkningen uppgick 1931 till 30 000 ton papper. Bruket sista år i drift var kapaciteten uppe i 565 000 ton.
Lastning av pappersbalar på Kvarnsvedens pappersbruk. Årskapaciteten för papperstillverkningen uppgick 1931 till 30 000 ton papper. Bruket sista år i drift var kapaciteten uppe i 565 000 ton.
Förstämningen var stor bland de omkring 440 anställda när beskedet kom att Kvarnsvedens pappersbruk läggs ner. Patrik Aronsson på bilden hade jobbat över 30 år på bruket. När beskedet kom att Northvolt tar över Kvarnsvedens fabrik, meddelade batterijätten samtidigt att de tidigare anställda var högintressanta för bolaget att anställa.
Förstämningen var stor bland de omkring 440 anställda när beskedet kom att Kvarnsvedens pappersbruk läggs ner. Patrik Aronsson på bilden hade jobbat över 30 år på bruket. När beskedet kom att Northvolt tar över Kvarnsvedens fabrik, meddelade batterijätten samtidigt att de tidigare anställda var högintressanta för bolaget att anställa.
En anställd vid Papyrus pappersbruk vid en holländare, en maskin som malde ner våt pappersmassa. Företaget Papyrus grundades 1895 för att ta över en tidigare pappersindustriverksamhet i Mölndal. Familjen Wallenberg och Stockholms Enskilda Bank byggde en helt ny fabrik i Mölndals kvarnby, som drog i gång tillverkningen 1897.
En anställd vid Papyrus pappersbruk vid en holländare, en maskin som malde ner våt pappersmassa. Företaget Papyrus grundades 1895 för att ta över en tidigare pappersindustriverksamhet i Mölndal. Familjen Wallenberg och Stockholms Enskilda Bank byggde en helt ny fabrik i Mölndals kvarnby, som drog i gång tillverkningen 1897.
På 1950-talet hade Papyrus 1 000 anställda och exporterade en stor del av sin produktion av kartong och papper.
På 1950-talet hade Papyrus 1 000 anställda och exporterade en stor del av sin produktion av kartong och papper.
Arbete vid maskin på pappersbruket Papyrus i Mölndal.
Arbete vid maskin på pappersbruket Papyrus i Mölndal.
Anställd på Papyrus granskar ett mätinstrument, 1970. Den dåvarande ägaren Klippan beslut att lägga ner produktionen i Mölndal år 2005.
Anställd på Papyrus granskar ett mätinstrument, 1970. Den dåvarande ägaren Klippan beslut att lägga ner produktionen i Mölndal år 2005.

Pappersindustrin gjorde svenskarna till ett läsande folk

Vissa menar att Gustav Vasa var först – andra menar att det var biskop Brask (han med brasklappen). Somliga tror att det var en dansk adelsman som startade Sveriges första ”papperskvarn”. Men det var 1800-talets upptäckt av trämassan som grundlade vår pappersindustri – och gjorde svenska folket till bokmalar.

Publicerad

5I vintras rapporterade affärspressen att Northvolt – det omskrivna uppstickarbolaget inom elbilsbatterier – köpt det nedlagda Kvarnsvedens pappersbruk i Borlänge. Northvolt ska bygga om anläggningen till en katod- och battericellsfabrik, som ett steg i sina ambitioner att göra batteritillverkning till en ny svensk basindustri.

Lastning av pappersbalar på Kvarnsvedens pappersbruk. Årskapaciteten för papperstillverkningen uppgick 1931 till 30 000 ton papper. Bruket sista år i drift var kapaciteten uppe i 565 000 ton.
Lastning av pappersbalar på Kvarnsvedens pappersbruk. Årskapaciteten för papperstillverkningen uppgick 1931 till 30 000 ton papper. Bruket sista år i drift var kapaciteten uppe i 565 000 ton.

Pappersbruket grundlades under slutet av 1890-talet, då papper och massa var en spirande svensk storindustri. Den legendariske innovatören Erik Johan Ljungberg, vd för Stora Kopparbergs Bergslags AB (nuvarande Stora Enso), lät då bygga en kraftstation vid Kvarnsvedsforsen i Dalälven.

Huvudsyftet var att generera elektricitet till det närliggande Domnarvets Jernverk, men snart kompletterades planerna med ett pappersbruk som också fick el från kraftstationen. En maskinhall, som ursprungligen byggts som utställningshall för Domnarvets medverkan på Stockholmsutställningen 1897, flyttades till Kvarnsveden där pappersbruket installerades.

Det invigdes år 1900 med nio slipverk och två pappersmaskiner, men utvidgades snart med allt fler maskiner. Tre år efter starten uppgick årsproduktionen till 20 000 ton papper, en svindlande siffra på den tiden.

Den svenska papperstillverkningen är dock betydligt äldre än Kvarnsveden, med anor ända sedan 1500-talet. En historia gör gällande att den första svenska ”papperskvarnen” anlades vid Tannefors i Linköping så tidigt som 1523.

Klippans pappersbruk är det som anses historiskt belagt som Sveriges första. Det grundades 1573 och fick rejäl fart på tillverkningen när Skåne erövrats av Sverige och det behövdes stora mängder papper för administration av den nya landsänden. Bilden ur boken Klippans Pappersbruk 1573–1923 av Gustaf Clemensson visar brukets lumpsal. Men trots att bruket fick ensamrätt på lumpsamling i tre län gick det långsamt med tillverkningen – det var helt enkelt svårt att få tag i tillräckligt stora mängder textilrester.
Klippans pappersbruk är det som anses historiskt belagt som Sveriges första. Det grundades 1573 och fick rejäl fart på tillverkningen när Skåne erövrats av Sverige och det behövdes stora mängder papper för administration av den nya landsänden. Bilden ur boken Klippans Pappersbruk 1573–1923 av Gustaf Clemensson visar brukets lumpsal. Men trots att bruket fick ensamrätt på lumpsamling i tre län gick det långsamt med tillverkningen – det var helt enkelt svårt att få tag i tillräckligt stora mängder textilrester.

Grundare ska ha varit biskop Brask – mest känd för den så kallade brasklappen, där han reserverade sig mot avsättandet av ärkebiskop Gustaf Trolle, och därigenom skonades vid Stockholms blodbad.

Enligt en annan version startade han papperstillverkningen tillsammans med ett boktryckeri i Söderköping, där det ännu står ett gammalt hus känt som ”Braskens tryckeri”. Både bruket och tryckeriet ska ha stängts av Gustav Vasa, eftersom katoliken Brask använde dem till att producera anti-lutherska skrivelser.

Ingen av dessa berättelser har dock kunnat beläggas i historiskt säkra källor. Detsamma gäller uppgifter om att Gustav Vasa själv gett tillstånd till det första svenska pappersbruket, vid Norrström i Stockholm. Det ska ha stått klart 1565, fem år efter kungens död, och flyttats till Uppsala 1612.

Hackning av lump vid Fröåsa pappersbruk, 1921.
Hackning av lump vid Fröåsa pappersbruk, 1921.

Det tidigaste pappersbruket i Sverige vars grundande anses historiskt belagt är Klippans bruk i Skåne, som är i drift än i dag. Bruket startades 1573 vid det då danska Herrevadskloster av adelsmannen Steen Clausen Bille, men fick sitt stora uppsving sedan Skåne erövrats av Sverige. Det behövdes nämligen stora mängder papper för administration, folkbokföring och förvaltning i de nya besittningarna. Snart fick bruket ensamrätt på lumpsamling i hela Skåne, Blekinge och Halland.

För vid denna tid framställdes europeiskt papper av textilrester. Tillverkningen innebar att lumpen rensades, sorterades och skars i bitar. Därefter blandades trasorna med vatten och maldes sönder i ett ”stampverk” så att fibrerna separerades. Textilmassan tvättades, formades i ramar och pressades till pappersark, ett åt gången. Efter torkning paketerades de i ”ris”, en måttenhet om 500 ark.

Det hela gick ganska långsamt, och lump var en bristvara i en tid när människor lappade och lagade sina kläder så långt det bara gick. Papper var därför en dyr och exklusiv vara.

Ändå lyckades Klippans bruk expandera, från en årsproduktion på 2 000 ris mot slutet av 1600-talet till 8 000 ris under början av 1800-talet. Driften moderniserades med Nordens första mekaniska lumpskärare, importerad från Tyskland, och på 1820-talet var Klippans bruk klart störst av Sveriges knappa hundratal pappersbruk.

I bevarade anteckningar konstaterar den dåvarande ägaren Sven Magnus Sunnerdahl belåtet att ”tillverkningen härstädes till mängden av papper och dess allmänt erkända företräde i godhet ofelbart överträffar varje annat pappersbruk i landet”.

I en Fourdriniermaskin hälls den blöta pappersmassan ner på en viraduk som släpper igenom vatten. Därefter valsas massan platt mellan en rad pressvalsar.
I en Fourdriniermaskin hälls den blöta pappersmassan ner på en viraduk som släpper igenom vatten. Därefter valsas massan platt mellan en rad pressvalsar.

Men 1829 seglade ett orosmoln upp på himlen. Den danska konkurrenten Strandmøllen installerade Nordens första pappersmaskin, en ny fransk uppfinning där massan hälldes ut på vattengenomsläpplig viraduk. Duken och massan passerade genom roterande pressvalsar, fodrade med filt, varefter det fuktiga papperet automatiskt snurrades upp på torkrullar.

Tyska vävaren Friedrich Gottlob Keller (1816–1895).
Tyska vävaren Friedrich Gottlob Keller (1816–1895).

Maskineriet drevs av ett vattenhjul, och denna så kallade Fourdriniermaskin åstadkom ett kontinuerligt flöde av papper som gick betydligt snabbare än de gamla hantverksmässiga metoderna.

Sunnerdahl insåg faran, och 1832 köpte han för dyra pengar in en egen Fourdriniermaskin, ännu modernare än Strandmøllens – den hade en ångpanna som värmde torkcylindrarna, vilket avsevärt snabbade på torkprocessen. Snart producerade Klippans bruk 40 000 ris om året.

Ett tiotal år senare kom den andra stora uppfinningen, som tillsammans med pappersmaskinen skulle ge Sverige en ny blomstrande industri: den träbaserade pappersmassan. Två tyskar, vävaren Friedrich Gottlob Keller och pappersmakaren Heinrich Voelter, utvecklade en process för mekanisk massatillverkning från ved genom slipning mot roterande sandstenar under vattenbegjutning. Pappersbruk över hela Europa installerade slipverk, och gick över från textillump till trämassa.

Men de svenska skogarna erbjöd råvara i ett överflöd som danska, brittiska och tyska konkurrenter bara kunde drömma om. Sverige fick större, produktivare och färre bruk – vid mitten av 1880-talet fanns 35, som försörjdes av över 40 massafabriker. Och det träbaserade, stordriftsproducerade papperet var billigt.

Som bekant hade Johann Gutenberg uppfunnit tryckpressen redan på 1400-talet, och i Sverige blev läskunnigheten tidigt relativt utbredd, men före trämassan hade vanligt folk knappast råd med böcker eller tidningar. Nu förvandlade pappersindustrin – möjligen med viss hjälp av den obligatoriska folkskolan, som instiftats några decennier tidigare – svenskarna till ett läsande folk.

Den träbaserade pappersmassan kom att innebära ännu ett genombrott för papperstillverkningen i det skogsrika Sverige. När processen för mekanisk massatillverkning från ved utvecklades ledde det till färre men större svenska pappersbruk.
Den träbaserade pappersmassan kom att innebära ännu ett genombrott för papperstillverkningen i det skogsrika Sverige. När processen för mekanisk massatillverkning från ved utvecklades ledde det till färre men större svenska pappersbruk.

Stad efter stad fick egna lokaltidningar, tidskrifter grundades, bibliotek och bokklubbar öppnades, bildningsförbund gav ut världslitteraturens klassiker i billighetsupplagor. Ännu billigare blev den lättillgängliga kiosklitteraturen, vilket fick kyrkomän och intellektuella att bekymra sig över folkets konsumtion av simpla äventyrsberättelser och sentimentala ”pigromaner”.

Reklamutskick, religiösa pamfletter och politiska broschyrer delades ut på gatorna, och enträget ropande tidningspojkar blev ett vanligt inslag i stadsmiljöerna. Vanligt folk började skriva brev och dagböcker, något som tidigare främst adeln sysslat med.

I takt med den tekniska utvecklingen blev det alltmer effektivt och billigt att producera papper i allt större volymer, vilket i sin tur sänkte kostnaderna för papper till tryck av böcker och tidningar. Det gjorde läsning tillgängligt för fler, och bidrog till att göra oss till ett läsande folk.
I takt med den tekniska utvecklingen blev det alltmer effektivt och billigt att producera papper i allt större volymer, vilket i sin tur sänkte kostnaderna för papper till tryck av böcker och tidningar. Det gjorde läsning tillgängligt för fler, och bidrog till att göra oss till ett läsande folk.

Papperet användes förstås inte bara till att förmedla skrivna budskap. Hemmen började prydas med papperstapeter och väggtryck. Kartonger av flerskiktad wellpapp ersatte tunga trälådor i transportsektorn. Den moderna bekvämligheten toalettpapper slog igenom.

Parallellt med detta förbättrades produktionen. På 1870-talet kom metoder för kemisk massatillverkning, vilket höjde kvaliteten på det färdiga papperet. Man kokade vedflis under högt tryck med inblandning av upp till 25 procent kaustiksoda, för att lösa upp träets bindemedel lignin och frigöra cellulosafibrerna.

Men kaustiksoda var dyrt, och kvarvarande ligninrester i papperet fick det att gulna i solljus. Snart utvecklades sulfatprocessen, där veden kokas i en lösning av kaustiksoda och natriumvätesulfid. Det löste upp ligninet på ett betydligt effektivare sätt och gav starkare fibrer, varför metodens tyske uppfinnare Carl Dahl döpte slutprodukten till ”kraftmassa”. Än i dag kallas sulfatmassa för ”Kraft pulp” på engelska.

Massan blev dock mörkfärgad och svår att bleka, samtidigt som processen avgav illaluktande gaser från olika svavelföreningar. Den svenske kemisten Daniel Ekman lyckades 1874 framställa trämassa genom att koka trä i en lut av sur magnesiumsulfit (sulfitprocessen). Det färdiga papperet blev skörare än det som framställts av ”kraftmassa”, men sulfitmassan kunde enklare blekas och tog över tillverkningen av bok- och tidningspapper.

En anställd vid Papyrus pappersbruk vid en holländare, en maskin som malde ner våt pappersmassa. Företaget Papyrus grundades 1895 för att ta över en tidigare pappersindustriverksamhet i Mölndal. Familjen Wallenberg och Stockholms Enskilda Bank byggde en helt ny fabrik i Mölndals kvarnby, som drog i gång tillverkningen 1897.
En anställd vid Papyrus pappersbruk vid en holländare, en maskin som malde ner våt pappersmassa. Företaget Papyrus grundades 1895 för att ta över en tidigare pappersindustriverksamhet i Mölndal. Familjen Wallenberg och Stockholms Enskilda Bank byggde en helt ny fabrik i Mölndals kvarnby, som drog i gång tillverkningen 1897.

En bit in på 1900-talet utvecklades dock sodapannan, som gav sulfatprocessen ekonomiska fördelar. I sodapannan kunde kokkemikalierna återvinnas, samtidigt som den gjorde bruken självförsörjande på energi genom förbränning av biprodukten svartlut. På 1940-talet blev det även möjligt att bleka sulfatmassa till full ljushet med klordioxid, och sedan dess har sulfatprocessen dominerat på svenska massabruk.

Framställningen förfinades ytterligare när man utvecklade den kemitermomekaniska processen (CTMP, eller Chemi-Thermo Mechanical Pulping). Det är en sorts kombination av kemisk och mekanisk behandling, där träflis impregneras med natriumsulfit innan det förvärms. På så sätt mjukas ligninet upp.

Därefter bearbetas flisen mekaniskt i en trycksatt raffinör i temperaturer upp till 180 grader. Detta mjukar upp ligninet ytterligare, vilket gör det lättare att separera fibrerna och minskar andelen hopklumpade ”spån”. Samtidigt bevaras fibrerna mer intakta, vilket gör massan starkare.

På 1950-talet hade Papyrus 1 000 anställda och exporterade en stor del av sin produktion av kartong och papper.
På 1950-talet hade Papyrus 1 000 anställda och exporterade en stor del av sin produktion av kartong och papper.
Arbete vid maskin på pappersbruket Papyrus i Mölndal.
Arbete vid maskin på pappersbruket Papyrus i Mölndal.

Omvandlingen av massa till papper effektiviserades också. I grunden bygger processen fortfarande på samma principer som den gamla Fourdriniermaskinen – våt massa trycks ut över en viraduk, som passerar olika valsar för att avvattna och forma massan. Därefter går den genom pressvalsar innan den rullas upp på värmda torkcylindrar.

Men maskinerna har blivit allt större och snabbare. De största torkcylindrarna – så kallade yankeecylindrar i gjutjärn, som värms inifrån med ånga vid övertryck – väger enskilt upp emot 100 ton. Världens i dag största kartongmaskin, på SCA:s pappersbruk i Obbola utanför Umeå, väger totalt 11 000 ton (lika mycket som ett och ett halvt Eiffeltorn).

Låt oss återvända till Kvarnsveden för att exemplifiera den tekniska utvecklingen: 1931 invigde bruket vad som då var Nordens största pappersmaskin med en maximal tillverkningsbredd på 5,48 meter. Årskapaciteten uppgick till 30 000 ton papper, men utökades stegvis till 120 000 ton.

Förstämningen var stor bland de omkring 440 anställda när beskedet kom att Kvarnsvedens pappersbruk läggs ner. Patrik Aronsson på bilden hade jobbat över 30 år på bruket. När beskedet kom att Northvolt tar över Kvarnsvedens fabrik, meddelade batterijätten samtidigt att de tidigare anställda var högintressanta för bolaget att anställa.
Förstämningen var stor bland de omkring 440 anställda när beskedet kom att Kvarnsvedens pappersbruk läggs ner. Patrik Aronsson på bilden hade jobbat över 30 år på bruket. När beskedet kom att Northvolt tar över Kvarnsvedens fabrik, meddelade batterijätten samtidigt att de tidigare anställda var högintressanta för bolaget att anställa.

På 60-talet installerade bruket en pappersmaskin med tillverkningsbredd upp till 8,42 meter, och en maxkapacitet på över 200 000 ton tidningspapper per år.

Kvarnsvedens senaste pappersmaskin togs i drift så sent som 2006, till en beräknad investering på 4,5 miljarder kronor. Med en maximal tillverkningsbredd på 10,68 meter var den vid invigningen världens största och snabbaste maskin i sitt slag, och ökade brukets årsproduktion med 400 000 ton. I januari 2009 slog den världsrekord i producerat papper per minut (1 926 meter i minuten i genomsnitt under ett dygn).

Anställd på Papyrus granskar ett mätinstrument, 1970. Den dåvarande ägaren Klippan beslut att lägga ner produktionen i Mölndal år 2005.
Anställd på Papyrus granskar ett mätinstrument, 1970. Den dåvarande ägaren Klippan beslut att lägga ner produktionen i Mölndal år 2005.

Under de sista åren hade Kvarnsvedens bruk två pappersmaskiner med en sammanlagd årskapacitet på 565 000 ton papper, men vikande europeisk efterfrågan gjorde bruket alltmer olönsamt. I september 2021 lades det ner efter över 120 års drift, och 440 personer blev av med jobben.

I dag har den svenska pappersindustrin större tillverkningskapacitet än någonsin, och Sverige är fortfarande en av världens största producenter av papper och massa. Men de ständigt förbättrade maskinerna gör att bruken behöver allt färre anställda.

Och de 440 som förlorade jobbet när Kvarnsveden slog igen?

Northvolt, som räknar med att behöva upp till 1 000 personer när katod- och battericellsfabriken tas i drift nästa år, har sagt sig vilja anställa så många som möjligt av de tidigare pappersbruksarbetarna. Återstår att se om batterier kan bli en hörnsten i svensk industri så som papper och massa blev för ett drygt sekel sedan.

långläsning pappersbruk