LÅNGLÄSNING

Läkemedelsskandalen som skakade Sverige

Barnen som drabbades i Neurosedynskandalen utsattes för en mängd operationer och ingrepp från en läkarkår som famlade i blindo kring vad som var bäst för dem.
Talidomid hämmar utvecklingen av rörben, långa ihåliga delar av skelettet, även vid små doser.
Att läkemedlet fått olika namn i olika länder ledde fram till att det inte stoppades direkt över hela världen när biverkningarna blev kända. I ursprungslandet Tyskland hette läkemedlet Contergan, i Sverige Neurosedyn.
I Sverige överlevde 116 av barnen som drabbades av neurosedynskandalen, alla med olika grader av handikapp.
Över 10 000 barn världen över föddes med missbildningar som hade orsakats av läkemedlet.
För att barnen som föddes med missbildade armar och ben, eller helt utan lemmar, fick hjälp att klara vardagen med specialbyggda proteser och andra hjälpmedel.
Frances Kelsey (1914–2015), farmakolog och läkare, granskade talidomid för amerikanska läkemedelsverkets räkning och stoppade läkemedlet från att nå ut på landets apotek.
Frances Kelsey belönades med en hedersutmärkelse som delades ut av president John F Kennedy.
Ann Persson från Stockholm var en av de drabbade som fick en halv miljon i ersättning efter en utredning av Justitiekanslern.
Talidomid används än i dag i många länder för att behandla bland annat lepra och cancer.

Från och med 1960-talet tog patientsäkerheten och kontrollen av nya mediciner flera stora steg framåt i Sverige. Men katalysatorn för denna utveckling var en sällsynt mörk fläck i läkemedelshistorien: Neurosedynskandalen.

Publicerad

Konstruktionen ser ut som en korsning mellan docka och robot. Två ihåliga artificiella ben, omsorgsfullt dekorerade med lika artificiella strumpor och skor. Ett slags lädergördel där torson borde sitta, med mängder av små elektroniska detaljer och långa knippen av sladdar. Sladdar som sedan letar sig ut i varsin metallarm, med mekaniska senor, och längst ut gripklor med två krökta fingrar.

Men denna intrikata, smått futuristiska apparat är inte hämtad ur någon science fiction-film – utan verkligheten som den såg ut för tusentals familjer i mitten av 1960-talet. Dräkten, med sitt system av motordrivna proteser, var nämligen avsedd för människor som fötts med kraftigt missbildade, eller helt uteblivna, armar och ben. Människor som för alltid kommer förknippas med ett gemensamt epitet: Neurosedynbarnen.

Hur konstigt det än kan låta hade Neurosedyn, och dess verksamma substans talidomid, bara några år tidigare en helt annan klang. En klang av hopp, modernitet och framtidstro.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



läkemedel långläsning