LÅNGLÄSNING
Järnväggen! Så blev Sverige en stormakt inom vapen
Malmtillgångar och styckebruk gjorde Sverige till världens största exportör av kanoner, och lade grunden för stormaktstiden. Sedan dess har svensk vapenindustri gått genom toppar och dalar, och ska nu återta sin kapacitet från kalla kriget.
Generalmajor Adam Ludvig Lewenhaupt hade ställt upp
trepundiga kanoner, så kallade regementsstycken, strax utanför byn Lesna i
nuvarande Belarus. Det var den 28 september 1708, mitt under stora nordiska
kriget, och numerärt överlägsna ryska styrkor hade tvingat Lewenhaupts
karoliner på reträtt ända sedan morgonen.
På eftermiddagen anföll ryssarna igen, rakt mot de
förberedda regementsstyckena. Dessa svenskutvecklade vapen hade, med den tidens
mått mätt, extremt hög eldhastighet: en skicklig kanonservis kunde ladda och
skjuta på 15 sekunder.
Och de laddade med kartescher – papphöljen fyllda med
järnkulor, flintskärvor och spik. Nästan 140 kilo tunga och med kalibern 7,5
centimeter utgjorde regementsstyckena i praktiken väldiga hagelgevär på hjul.