LÅNGLÄSNING

Järnväggen! Så blev Sverige en stormakt inom vapen

Krutrök sprids runt en kanon direkt efter en avfyrning, bilden är svartvit och det står en soldat i militära kläder i förgrunden
Skjutövning med 7,5 cm-kanonen m/1902. Enligt Beredskapsmuseet inleddes utvecklingen av rekylerande system som kunde ta emot kraften vid avfyrning under 1890-talet, bland annat arbetade franska Schneider fram en kanon med rekylerande eldrör. Sverige beställde ett antal kanoner med den franska konstruktionen från Krupp, men vapentypen licenstillverkades även av Bofors, Finspång och Stockholms Vapenfabrik.
Militära segelfartyg i en oljemålning
Bronskanonerna på ett krigsskepp kostade mer än själva fartyget. Mot slutet av 1500-talet spred sig konsten att gjuta kanoner i järn, vilket blev avsevärt billigare. Målningen av Jacob Hägg visar svenska flottans utsegling vid Revals redd 1790.
”Vid vart skott hela öppningar som gator uti fienden blevo: ty vi voro inte 50 steg ifrån varandra”, skrev generalmajor Adam Ludvig Lewenhaupt om slaget vid Lesna. Här illustrerat i en målning av Jean-Marc Nattier.
Gjuteriet i Husqvarna Vapenfabrik AB i en bild från tidigt 1900-tal. Vapensmidestraditionen i Huskvarna har anor så långt tillbaka som till 1300-talet. Det första gevärsfaktoriet i området grundades av Gustaf II Adolf år 1620.
Sörmländska fabriker som bland annat Åkers styckebruk kom att stå för två tredjedelar av den svenska kanontillverkningen under framväxten av Sverige som en militär stormakt. Bilden visar en mer nutida bild av brukets mekaniska verkstad.
På 1570-talet hade Jäders bruk i Arboga omkring 50 mästare med gesäller som tillverkade gevär och harnesk för statens räkning. Bruket var kronogods fram till 1663. Flygfotot över bruket är från 1920.
En arbetare i keps och andningsmask granskar vapendelar
Arbetare vid Boforsverket 1930.
Svartvit bild som visar rader av ritningsställ och Saab-anställda som konstruerar ritningar
Militära Saab och Saab Kockums har utvecklat en rad kända vapensystem. I ritrummet K1 i Linköping växte bland annat stridsflygplanet Saab 32 Lansen fram i början av 1950-talet, när den här bilden är tagen.
Boforskanon på Exportutställningen i Göteborg 1923.
En stridspilot i en selfie tagen inne i cockpit under en flygning, utanför rutan syns tre ytterligare Jas Gripen
Stridsflygplanet Jas Gripen, tillverkat av Saab AB, gav Sverige en militär resurs i världsklass.
Stridsflygplanet Jas Gripen.
Archerpjäser grupperade vid Bodens skjutfält.
Ubåten HMS Gotland sjösätts efter en renovering och uppdatering på Saab Kockums varv i Karlskrona 2018.
Värnpliktiga pansarskyttesoldater på väg ut ur ett Stridsfordon 90 under en markstridsövning på P7 Revingeheds övningsfält 2022.

Malmtillgångar och styckebruk gjorde Sverige till världens största exportör av kanoner, och lade grunden för stormaktstiden. Sedan dess har svensk vapenindustri gått genom toppar och dalar, och ska nu återta sin kapacitet från kalla kriget.

Publicerad

Generalmajor Adam Ludvig Lewenhaupt hade ställt upp trepundiga kanoner, så kallade regementsstycken, strax utanför byn Lesna i nuvarande Belarus. Det var den 28 september 1708, mitt under stora nordiska kriget, och numerärt överlägsna ryska styrkor hade tvingat Lewenhaupts karoliner på reträtt ända sedan morgonen.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



långläsning vapen