LÅNGLÄSNING

Hållbart järn och kunglig mordkomplott – nu startar anrika Dannemora gruva om

Nu närmar sig en omstart för gruvan. Gruvbolaget Grangex har fått klartecken att återuppta brytningen. Förhoppningen är att verksamheten ska kunna återstartas mot andra halvan av 2024.
Järnmalmstillgångarna i Dannemora hade fördelarna att kalkhalten var hög, vilket gjorde bearbetningen av järnet i hyttan enklare, och att malmen var rik på mangan vilket gjorde slutprodukten stark och seg.
Litografi av konstnären Auguste Mayer som visar tidig brytning i Dannemora gruva.
Karta över Dannemora gruvfält med omgivningar.
Vatten som trängde in i gruvschakten var ett återkommande problem i Dannemora. Ett sätt att komma till rätta med det hela blev att installera Sverige första ångmaskin för länspumpning, en maskin tillverkad av uppfinnaren Mårten Triewald som togs i bruk för pumpning av Norra Lifbergsgruvan.
Den snabbt ökande produktionstakten i Dannemora gruva ställde krav på effektiva transporter. År 1876 var en smalspårsbana klar, som sedan var i drift i över 100 år. Bilden är från 1960.
Storrymningen i Dannemora är Europas största handbrutna dagbrott.
Gruvan i Dannemora har varit drabbad av konkurs och nedläggning flera gånger om. Fram till 1992, när den här bilden är tagen, drevs gruvan av SSAB. Sjunkande priser på världsmarknaden ledde till en stängning samma år – och två decennier i träda.

Än en gång ska det börja sprängas i Dannemora gruva i Uppland, där malm brutits sedan åtminstone 1400-talet. Gruvan har i dag legat i stort sett övergiven i drygt 30 år, men en gång var den så betydelsefull att den påstås ha orsakat en mordkomplott mot Gustav Vasa.

Utsikten över det 60 meter breda, 270 meter långa och 140 meter djupa dagbrottet må vara hisnande i sig. Ännu mer svindlar tanken på att hela detta enorma hål i urberget är brutet för hand med den urgamla metoden tillmakning: stenen hettades upp med brinnande ved, kyldes ner med vatten så den sprack, och grävdes därefter ur med muskelkraft. 

Storrymningen i Dannemora är Europas största handbrutna dagbrott. Det äldsta bevarade omnämnandet av gruvbrytning i Dannemora är ett gåvobrev från 1481, där Sten Sture den äldre överlät en fjärdedel av det nyupptäckta ”silverberget i Films socken”, där Dannemora ligger. Mottagare var Jakob Ulfsson, riksråd och ärkebiskop i Uppsala.

Det anses dock alldeles säkert att järnmalm bröts i trakten tidigare än så. Man vet att det fanns masugnshyttor i trakten senast 1444, och Storrymningen kan ha börjat grävas ur redan på 1200-talet.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera