Teknikhistoria

Julens stökiga historia

Glöggen hör julen till. Foto: Janerik Henriksson / TT
Glöggen hör julen till. Foto: Janerik Henriksson / TT
Julskinkan har funnits med länge. Foto: Hasse Holmberg / TT
Julskinkan har funnits med länge. Foto: Hasse Holmberg / TT
Dopp i grytan år 1910. Foto: Erik Åkerhielm / Nordiska museet
Dopp i grytan år 1910. Foto: Erik Åkerhielm / Nordiska museet
Foto: Alamy
Foto: Alamy
Adventsstjärnan har funnits i Sverige sen 1910-talet. Foto: ANDERS WIKLUND / TT
Adventsstjärnan har funnits i Sverige sen 1910-talet. Foto: ANDERS WIKLUND / TT
Foto: Anders Wiklund / TT
Foto: Anders Wiklund / TT
Julfirande på en kolorerad skioptikonbild från 1880-talet.
Julfirande på en kolorerad skioptikonbild från 1880-talet.
Sovjetiskt julkort med Sputnik-motiv, från 1977 Foto: Amoret Tanner Collection/REX
Sovjetiskt julkort med Sputnik-motiv, från 1977 Foto: Amoret Tanner Collection/REX

TEKNIKHISTORIA. Änglaspel, glögg och pepparkaka, här är historien bakom några av delarna i vårt julfirande.

Publicerad

På julaftonskvällen kunde djuren tala, tomten skulle ha gröt och änglarna öl. Om ljusen slocknade var det varsel om dödsfall på gården. Senare blev julafton en kristen högtid, fast fortfarande uppblandad med alla möjliga hedniska sedvänjor och folkliga traditioner. Vi listar gamla och nya jul-ritualer att ta till när året är som mörkast.

Glögg

Redan i Iliaden drack soldaterna smaksatt varmt vin med getost. 1609 innebar "glödgat vin" att man dränkte en sockertopp i konjak, satte fyr och lät det smälta sockret söta drycken. I dag är kryddor som kryddnejlika, kanel och pomerans vanligast i glöggen.

Julskinka

Olof Rudbeck skrev det tidigaste vittnesmålet om julskinkan, i sin Atlantica som gavs ut på slutet av 1600-talet. Den var länge uteslutande ett överklassfenomen. På 1800-talet började man griljera den.

Dopp i grytan

På "dopparedagen" värmer man spadet från skinkan och doppar bröd i det. Bra för att återanvända torrt bröd och komma runt äldre tiders krav på julfasta. Färdigkokta julskinkor håller på att utrota maträtten.

Änglaspel

De små plåtprydnaderna som roterar med hjälp av värmen från stearinljus har en oklar historia. Walter Stock patenterade den klassiska formen, "Engel-Wiehnachts-Geläut", 1905. Dess snurrande, trumpetande änglar är fortfarande populära.

Adventsstjärnan

Adventsstjärnorna i de svenska fönstren har sitt ursprung i en tysk sekt, herrnhutismen. (I Sverige "Evangeliska Brödraförsamlingen".) Stjärnorna användes som prydnader på internatskolor och såldes senare som byggsatser. Till Sverige kom de på 1910-talet.

Pepparkakan

Smaksatta kakor har urgammal historia, och något som liknade dagens pepparkakor fanns i Sverige på 1300-talet. Fram till modern tid var de dock plåthårda för att hålla länge och kunde vara kryddade med lite av varje. På 1800-talet började lite mindre svårätna, söta varianter förknippas med julen.

Julgran

Barrträd har använts i vinterhögtider sedan åtminstone romersk tid, och träd var heliga i de förkristna europeiska religionerna. Därför kanske det inte är så konstigt att granen är i centrum i julfirandet.

Inomhusgranar användes i Sverige redan på 1740-talet. Sedan 1980-talet har plastvarianten blivit allt vanligare.

Jultomten

Tomten har många skepnader och är ett hopplock av många olika traditioner. Den moderna gubben i rött har lite av Oden, helgonet sankt Nikolaus, Viktor Rydberg, Disney och Coca Cola i sig. Hans främsta funktion är i dag att distribuera julklappar.