Premium

Norska grävmaskinen fick dra sig fram med skopan

TEKNIKHISTORIA. Den billiga norska grävmaskinen var helt hydraulisk – spjutspetsteknik på sin tid. Men den påminde om en larv av stål, där den drog sig fram med skopan.

Publicerad

De norska bröderna Ingebret och Kristian Søyland kan beskrivas som ”uppfinnarjockar” av den gamla stammen. Så snart andra världskriget tagit slut och ockupanterna försvunnit, byggde bröderna sin första lindrivna grävmaskin av en kvarlämnad tysk stridsvagn. Senare utvecklade de en traktordragen lingrävare som drevs via kraftuttaget, men som till skillnad från vanliga traktorgrävare hade svängkrans och därmed kunde rotera 360 grader.

Men under 50-talet insåg de, långt före många av de etablerade maskintillverkarna, att lingrävarna skulle bli akterseglade. Firmanamnet Bryne Jern og Treindustri ändrades till Brødrene Søyland A/S, senare förkortat till Brøyt, och man satte sig att rita på hydrauliska system.

Snart kom maskinen, som skulle göra ordet ”brøyt” till en synonym för ”grävmaskin” på norska. Brøyt X2 var en runtomsvängande grävmaskin med helt hydraulisk kraftöverföring – en av de första i världen.

Brøyt X3B grävmaskin. Foto: WIKIMEDIA
Brøyt X3B grävmaskin. Foto: WIKIMEDIA

Men ny teknik är dyr. För att kunna tillverka hydraulgrävaren till överkomligt pris, hade man gjort ordentliga besparingar i andra delar av maskinen. Brøyt X2 hade ingen drivning på hjulen, utan måste bogseras till arbetsplatsen, och väl där fick den dra sig fram med skopan ungefär som en fjärilslarv förflyttar sig.

För att spara ännu mer var förarhytten trång och bullrig även enligt den tidens mått, och maskinen hade bara två hjul med fälgar och gummidäck. Framtill hade den massiva järnhjul, som låstes genom att stålklackar fördes in i dem hydrauliskt. Detta sänkte inte bara produktionskostnaderna utan gav även svåröverträffad stabilitet under grävarbetet.

Serietillverkningen inleddes 1958, och succén var omedelbar. Årligen tillverkades omkring 400 exemplar, varav många exporterades till Sverige där den var marknadens billigaste grävmaskin.

Brøyt X2 var en av världens första runtomsvängande grävmaskiner med helt hydraulisk kraftöverföring. Däremot hade den ingen drivning på hjulen, utan fick dra sig runt med hjälp av skopan – eller bogseras på plats. Foto: HALLINGS FOTO/STIFTELSEN JAMTLI
Brøyt X2 var en av världens första runtomsvängande grävmaskiner med helt hydraulisk kraftöverföring. Däremot hade den ingen drivning på hjulen, utan fick dra sig runt med hjälp av skopan – eller bogseras på plats. Foto: HALLINGS FOTO/STIFTELSEN JAMTLI

Efterhand lanserades nya modeller som hade framdrift på hjulen eller larvbanden, och Brøyt blev mer lik en ”vanlig” grävmaskin. Där var dock konkurrensen hårdare, och under 70-talet fick firman ekonomiska problem. Detta löstes genom att den svenska maskintillverkaren Åkerman gick in som delägare under 80-talet, och produktionen ställdes om till specialmaskiner för arbete i tunnlar och gruvor.

Men 1999 köptes Brøyt av Sandvik Tamrock som flyttade maskintillverkningen till Finland. Snart befanns dock produktionsvolymerna för låga och ingenjörskostnaderna för höga, och verksamheten lades ned 2008.

Din bonus som Ny Teknik-läsare: En del av svensk teknikhistoria

Du som är prenumerant på Ny Teknik digitalt får som bonus ett urval av artiklarna från Teknikhistoria, ett magasin om den tekniska och industriella utvecklingen som lett fram till samhället som det ser ut i dag – med fokus på den svenska utvecklingen.

Vill du få en bit av historien direkt hem i brevlådan? Teckna din prenumeration redan i dag på: nyt.se/prenumeration-teknikhistoria

Gilla Teknikhistoria på Facebook för att få senaste nytt ur historien!

Gilla Teknikhistoria på Instagram!