Teknikhistoria
Chansningen på Grabber tog skruv
TEKNIKHISTORIA. Med en patenterad dubbelgängad, sylvass spets slog den världen med häpnad. Den har präglat livet för en medelålders svensk byggföretagare som kom i dess väg. Arne Thuresson tog nämligen Grabberskruven till Sverige.
Skruven, som har en lång historia, sågs tidigt som en av de klassiska och enkla maskinerna. Upphovsmannen anses vara den grekiske matematikern Archytas från Tarent som levde på 400-talet f.v.t. Fynd i Pompeji har visat att skruvar använts redan i det antika Rom.
Långt senare har dokumenterats hur man på 1500-talet fäste gevärspipor och andra beslag vid stocken med hjälp av vridna spikar, som dessutom hade en skåra i spikskallen. Man insåg att det behövdes ett spår i skallen för att kunna driva in skruven i träet, och plötsligt var utvecklingen i gång.
Från början var skruven cylindrisk och tillverkades för hand.
År 1790 fick emellertid Job Wyatt patent på den första maskinen där man mer industriellt kunde tillverka skruvar. Den kunde producera upp till nio cylindriska skruvar i minuten.
50 år senare började engelsmannen George Nettlefold tillverka koniska skruvar maskinellt. Någonstans här, kring mitten av 1800-talet, finner vi embryot till det som John Wagner skapade i USA drygt hundra år senare: Grabberskruven.
Hemligheten med just denna skruv, som gjorde den till en storsäljare, var att den hade en patenterad dubbelgänga och en sylvass spets som gjorde att den omedelbart fäste och drog i underlaget.
Den som såg till att denna revolutionerande skruv hamnade på hyllan hos en järnhandlare nära dig var Arne Thuresson, 85 i år. Bakgrunden var att han 1974, rent slumpmässigt, befann sig på rätt plats vid rätt tillfälle.
Han var nära telefonen och fick ett samtal från Norge. Det var en herr Hööj som ringde och sa att han var på väg till Stockholm tillsammans med en amerikan som ville sälja gipsskruv.
– Eftersom jag vid den här tiden hade fullt upp med att montera gipsskivor på bland annat Arlanda och Karolinska sjukhuset bad jag dem komma ut till mitt byggföretag, Tromeco Sundbyberg, säger Arne Thuresson.
Amerikanen John Geyer som följde med visade sig vara vd för Grabber i Kalifornien.
John Geyer visade en skruv som inte liknade någonting Arne tidigare sett. Efter att ha monterat gips i mängder hade han sett det mesta – inte minst en hel del skrot i skruvkartongerna. Arne hade dock mycket att stå i, visade inget brinnande intresse och föga anade han att det här mötet skulle leda till ett långt samarbete och förändra hela hans yrkesliv. Han avslutade ändå mötet med en enkel fråga:
– Kan ni garantera att varje leverans har samma kvalitet och utseende som denna skruv, frågade han skeptiskt på en vid den tiden stapplande engelska.
– Yes, svarade mister Geyer utan att darra på manschetten.
Arne lade en order på – till en början – 15 miljoner skruv, vilket senare utökades till 25 miljoner per år. Chansningen gick hem då efterfrågan var större än så.
Det här ledde till en generalagentur för Sverige, och så småningom för hela Europa.
– Denna skenbart enkla men geniala skruv skulle förvandla mitt liv i grunden, konstaterar Arne Thuresson.
Han startade Arne Thuresson Byggmaterial, som i dag, 40 år senare, har 50 anställda och omsätter drygt 200 miljoner kronor per år. Av de fem barnen är de fyra sönerna engagerade i företaget, med näst yngsta sonen Pär som vd och styrelseordförande,
I Sverige används det 15 Grabberskruvar varje sekund, dygnet runt och året om i Sverige. Totalt närmare 600 miljoner skruvar.
Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria. Prenumerera på den här.
Följ Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook!