Premium

Stålskroven visade vägen genom isen

Telegrafist Eric Hedström framför Isbrytaren II, byggd 1915.
Expeditionsfartyget Polhem vid Mosselbukten på Spetsbergen, 1873.
Göteborg 1938, Isbrytaren III i Göteborgs hamn. I Götaverkens flytdocka ligger ett av Svenska Amerikalinjens passagerarfartyg.
Göteborgs tre isbrytare vid Lindholmshamnens pir i Göteborg 1940.
Statsisbrytare på stapelbädden, troligen på Eriksbergs varv 1925.
Isbrytare I/Norrköping, 1925.
Den atomdrivna isbrytaren Rossija i Arktis 2002.
Reaktorn i atomdrivna isbrytaren Rossija i Arktis 2002.

För 180 år sedan blev en amerikansk båt först med att bryta is så att andra fartyg kunde komma fram. Ångmaskiner och stålskrov gjorde det möjligt att bygga riktiga isbrytare – och därmed att skeppa varor året runt.

Vintern 1871 blev för mycket för den tyska sjöfarten. Den ovanligt stränga kylan ledde till ovanligt mycket is i Hamburgs hamn. Under sammanlagt 60 dygn tvingades man stänga all trafik. Fartyg varken passera in eller ut. Affärsmännen, som förlorade stora mängder pengar, bestämde sig för att utlysa en tävling. De ville till varje pris ha ett specialfartyg med huvudsaklig uppgift att bryta is och att hjälpa andra fartyg fram genom isen.

Tävlingen vanns av konstruktören Ferdinand Steinhaus. Han kom fram till att man behövde en båt med ett starkt skrov och en kraftig maskin. Tanken var att fartyget med full fart skulle köra upp på isen och krossa den med hjälp av sin tyngd. Skrovet var utformat lite som en ägghalva. Raka sidor och platt botten hade varit förödande eftersom drivis kunde pressa samman skrovet eller tvinga ner fartyget under isen.

Isbrytaren blev dyr att bygga och bränslekostnaderna höga, och det kunde inte frakta någon last. Affärsmännen var ändå nöjda. Redan samma år sattes ”Eisbrecher I” i trafik.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera