FARKOSTER

Nyöppning för Järnvägsmuseet – 150 år av rullande teknikarv

”Vi ville att byggnaden skulle påminna om en järnvägsstation i Europa, i nerskalat format, och är verkligen jättenöjda med resultatet”, säger museichefen Robert Sjöö. Det renoverade Järnvägsmuseet får en ny pampig entré och därtill har solpaneler installerats på taken till utställningshallarna, tillräckligt många för att byggnaderna ska vara självförsörjande på energi.
Två delar av Sveriges första snabbtåg, X5, ramar in den nya, pampiga entrén till Järnvägsmuseet.
Henrik Reuterdahl visar upp X5:ornas förstaklassvagnar, vars utseende som de fick 1966 har renoverats och återskapats in i minsta detalj.
I den första delen av Järnvägsmuseets nya utställning kommer besökarna att kliva rakt in i invigningsfesten för den svenska järnvägen. På den tomma ytan som museichefen Robert Sjöö blickar ut över ska världens äldsta funktionsdugliga ånglok stå parkerat, SJ:s första persontåg B 43 ”Prins August” från 1856.
Ångloket SJ Bb 43 ”Prins August” som tillverkades av B P & Co år 1856 i bilder från 1962.
I utställningshall två befinner sig besökarna i andra delen av 1800-talet, i ett fattigt och bedrövligt Sverige. ”Vad kunde järnvägen bidra med då? Jo, transport av trä och malm, som i malmvagnen som står här inne. Det bidrog till att lyfta Sverige ur fattigdomen”, säger Robert Sjöö. Här står också Sveriges äldsta bevarade lok, Fryckstad.
Frykstads Järnvägs lok ”Fryckstad” i en bild från 1949.
Det mäktiga F-loket som är det största ångloket vi har haft i Sverige får i utställningen bli en påminnelse om utvecklingens glansdagar i en tid då ingenjören sågs som hjälte. Men även här finns mörkare delar av historien att berätta. ”F1200 som vi ser här var verkligen ett praktfordon, men är också känt för att fordonstypen var med i den förfärliga Getå-olyckan”, säger Johanna Väpnargård från SMTM. Efter elektrifieringen av järnvägen flyttades F-loken stambanan som de ursprungligen trafikerade, sträckan Malmö–Stockholm. Loket klarade inte av lutningen på Hallandsåsen.
Utställningen avslutas med ett X2000 i framtidsrummet, där tanken är att det ska finnas utrymme för tillfälliga utställningar och seminarier med fokus på framtidens järnväg.
”Det här X2000 var SJ:s 44:e som såldes till Kina, men köpes tillbaka igen och har använts för att testa inredning. Det har aldrig gått i trafik i Sverige, så de kinesiska skyltarna finns kvar i vagnen”, säger Henrik Reuterdahl.

Regeringskris och departementsbyte fördröjde renoveringen av Järnvägsmuseet. Efter sju långa år av ombyggnad slår museet nu upp sina portar igen och visar järnvägens mest avgörande tidsepoker. Teknikhistoria har fått tjuvkika på de nya lokalerna.

Angelica Söderberg
Publicerad

När Teknikhistoria besöker Järnvägsmuseet i Gävle i början av maj pågår ett hektiskt byggnadsarbete. Hantverkare ilar mellan de historiska vagnar och lok som redan finns på plats och det målas och snickras på utställningens olika delar. Från entréhallen med det allra första svenska ångloket Prins August till slutstationen med X 2000 och drömmarna om framtidens järnväg.

Bland museets anställda råder en spänd förväntan inför att få möta besökarna igen, efter sju år av hårt arbete, kantat av förseningar.

– Äntligen! Jag är jättespänd inför det här, att vi äntligen ska få visa upp verksamheten för vår publik igen, säger Henrik Reuterdahl, affärsutvecklare på Järnvägsmuseet, och ler brett.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



järnväg farkoster