TEKNIKHISTORIA
De bevarar minnet av flygstaden Arboga
Försvarsmaktens satsning på en ny flygverkstad blev en rivstart för det moderna Arboga. Verkstäderna insprängda i berget blev navet för en omfattande militär industri. I Arboga Robotmuseum berättas historien om utvecklingen av robotsystem, radar och flygmotorer. Men även om ”flygstadens” utveckling.
Publicerad
Det är svårt att missa Arboga Robotmuseum. Strax utanför entrén i utkanten av den lilla västmanländska staden tronar en vit robotjätte ur luftvärnsrobotsystemet Bloodhound MK II, RB 68. Och det är bara en försmak av vad som väntar inne i tegelbyggnaden.
Här finns historien om de robotsystem som varit i bruk inom svenska Försvarsmakten och en mängd olika motorer därtill, med en sak gemensamt: de rymmer även en berättelse om Arbogas storhetstid inom militärindustrin. Det som finns att beskåda på museet har på ett eller annat sätt konstruerats, testats eller lagats på någon av ortens verkstäder. Med ett undantag.
– Den här tyska V1-roboten är den enda som inte har varit i bruk i svenska försvaret. Anledningen till att den hänger här, som det första man ser i utställningen, är att den utgjorde inledningen till den svenska robotutvecklingen, säger Anders Unell, ordförande för Robothistoriska föreningen i Arboga som driver museet.
Under andra världskriget hamnade sex V1-bomber på villovägar efter provskjutningar från tyska kusten och kraschade i södra Sverige. Svensk militär samlade snabbt ihop vrakdelarna, som sedan analyserades under stort hemlighetsmakeri. Det gav svenska försvaret kunskap om Hitlertysklands fruktade robotsystem, information som även kom de allierade till del. Och det kom att innebära en rejäl skjuts för den inhemska tillverkningen av robotar.
– Försöksrobot 310 som hänger här bakom V1:an har till exempel en pulsmotor och ett styrsystem som är kopior av den tyska raketens, säger Anders Unell.
De första varianterna av försöksrobot 310 konstruerades från 1945 på Saab, men därefter tillverkades 70 av dem vid Centrala verkstaden i Arboga (CVA). Det då relativt nystartade CVA, vars verksamhet inleddes i oktober 1944, hade redan hunnit etablera sig som en av de mer betydande pusselbitarna i det som i folkmun snart kom att kallas flygstaden.
Historien om flygstaden Arboga fick sin inledning efter ett försvarsbeslut 1936, där riksdagen öppnade för att utöka antalet flottiljer inom Flygvapnet. Det ökade behovet av flygverkstäder så mycket att de befintliga, Centrala verkstaden Malmslätt i Linköping och motsvarande verkstad i Västerås, inte längre räckte till.
Men att det skulle bli i just Arboga som Försvarsmaktens verkstadssatsning placerades var en strid på kniven mellan flera orter i området – även Eskilstuna, Örebro och Köping kom på tal för etableringen. Den 20 juni 1942 fattade riksdagen slutligen det avgörande beslutet: verkstaden skulle placeras i Arboga, där det bland annat redan fanns en livaktig verktygstillverkning.
– Det här förändrade situationen helt. Från att ha varit en ganska stillsam handelsstad började en omfattande uppbyggnad. Och det var inte bara CVA utan även andra betydande företag som etablerades i Arboga kring den här tiden, säger Anders Unell.
– Det fanns inte tillräckligt stor tillgång till arbetskraft här, så det var många unga som sökte sig hit. Stan växte från 5 000 till 8 000 invånare på bara ett par år, tillägger Per-Erik Holm, styrelseledamot i föreningen.
Uppbyggnaden inleddes omedelbart efter riksdagsbeslutet; 300 000 kubikmeter sten sprängdes ut ur berget i utkanten av Arboga och på marken intill byggdes flygfältet. På bara ett par års tid stod CVA:s omkring 30 000 kvadratmeter stora bergverkstad klar, med ett omfattande tunnelsystem och verkstadsytor under mark.
De många åren av blomstrande militärindustri gör sig synliga även bland eldsjälarna på Arboga Robotmuseum. Här finns det gott om kunskap som kommer sig av att medlemmarna själva en gång i tiden arbetat med såväl robotsystem som motorer – och med simulatorer. Strax intill rummen med robotar, radarsystem, stridsledningscentral och motorer finns en avdelning med möjlighet att lära sig mer om olika flygsimulatorer. Som den allra första, Linktrainer, en simulator med kabin i trä på en kardanknut som rörde sig med hjälp av fyra orgelbälgar drivna av en vakuumpump.
Här kan besökarna testa flera olika simulatorer, bland annat den enligt uppgift enda i Sverige som har en autentisk J 35B Draken-cockpit med originalinstrumenten inkopplade. I rummet intill Draken-simulatorn pågår dessutom arbetet med att successivt koppla in instrumenten för museets senaste satsning, en JA 37 Viggen-simulator.
– Det finns flera andra museer som har Viggensimulatorer, så vi blir inte först. Men vi blir nog först med en simulator som har de simulerade JA 37-instrumenten inkopplade, säger Antero Timofejeff och visar på mekaniken som monterats på plats i Viggen-kabinen.
Nästan hela kupolen där omvärlden projiceras är på plats, och ytterligare några skärmar ska adderas. I nuläget är all grundläggande flygmekanik inkopplad, styrmekanismen är på plats. Simulatorn går att använda, även om instrumentpanelen i nuläget är en del av mjukvaran och därmed bara syns på skärmen. Men bakom kulisserna pågår ett tålmodigt arbete för att successivt koppla på ytterligare instrument. Nedanför Viggen-kabinen går Lars-Erik Sandström och Markku Siipola igenom originalkablaget. De har båda jobbat inom militära Saab under sina yrkesverksamma år och ser med lugn på den rejäla sladdhärvan.
– Det svåra är att hitta rätt ritningar i originaldokumentationen, säger Markku Siipola och gör en gest mot de två hyllmeter pärmar som står prydligt uppradade intill.
Förhoppningen är att så småningom ha alla instrument i bruk även för Viggen, och därtill att så småningom kunna koppla ihop flera simulatorer.
Att det explosiva museet i Arboga en gång bildades var lite av en lyckträff, berättar Anders Unell.
– FFV, som CVA så småningom blev en del av, ordnade en familjedag där det visades upp en del robotar och liknande ur den militära verksamheten. Då var det någon klok som sa ”ska vi inte visa upp det här för fler?”. Och så blev det, föreningen bildades 2001 och museet invigdes året efter.
Förra året firade robotmuseet sitt 20-årsjubileum, och förhoppningen är att kunna växa ännu lite till. Det finns ett helt magasin fullt av sevärdheter ur militärhistorien på annat håll i Arboga, som eldsjälarna gärna skulle vilja visa upp. I nuläget får föreningens aktiva nöja sig med att då och då byta ut delar av utställningen. Drömbilden vore att få hyra ytterligare en del av den före detta konfektionsfabriken som museet huserar i.
– Vi har god kontakt med både hyresvärden och den hyresgäst som vi har som vår granne, så mycket kan jag säga om den saken, säger Anders Unell och ler brett.
