TEKNIKHISTORIA

De bevarar minnet av flygstaden Arboga

”Banorna för Draken-simulatorn har vi fått via Microsoft, men sedan har vi lagt till fler detaljer”, säger Anders Johnson, här i cockpit till J 35B Draken-simulatorn.
Per-Erik Holm pekar ut de olika verkstäderna på en svartvit flygkarta över Arboga.
Det var med riksdagsbeslutet om att etablera en ny flygverkstad i Arboga den 20 juni 1942 som startpunkten för det moderna Arboga kom. ”Vi har legat långt framme i Arboga, och Sverige, både tekniskt och logistiskt, med att underhålla flygplansmateriel”, säger Per-Erik Holm, styrelseledamot i Robothistoriska föreningen.
Svartvit bild som visar en av CVA:s verkstäder inne i ett bergrum i Arboga. Robot 04C under produktion ligger på rad i utrymmet.
Serietillverkning av Robot 04C i CVA:s verkstäder i berget i Arboga under perioden 1958 till 1964.
Att Sverige är så framgångsrika i att konstruera militära robotsystem har sin bakgrund i vår neutralitet under andra världskriget, säger Anders Unell, museiguide och Robotföreningens ordförande. ”Vi var väldigt ensamma som land, vi skulle klara oss själva och satsade av förklarliga skäl mycket på försvaret. Eftersom vi inte drabbades av kriget växte svensk mekanikindustri och den militära industrin kraftigt under och efter den här perioden.”
V1-bomben och flera andra robotar i utställningen på museet.
Den ”flygande bomben” som senare benämndes V1 tillverkades i Hitlertyskland av flygplanstillverkaren Gerhard Fieseler Werke. Under testuppskjutningar 1943 kraschade flera av dem i södra Sverige, där vrakdelarna snabbt analyserades av svenska Försvarsmakten. V1-bomben på robotmuseet (längst ner till vänster i bild) är det enda exemplar som finns bevarat i Sverige.
Robotsystemet upphängt på väggen, med de olika delarna monterade på en tavla med beskrivningar.
Luftvärnsrobot 90 förklarad in i minsta beståndsdel. Roboten används för bekämpning av luftfarkoster med visst pansarskydd. Verkansdelen består av en gjuten laddning av oktol (en explosiv blandning av ämnena oktogen och trotyl) i ett stålhölje och 3 000 tungmetallkulor.
Tre soldater i uniform som cyklar med varsin Robot 54 i en rektangulär låda på ryggen. De cyklar på en mindre grusväg.
En av de bilder på robotmuseet som visar systemen i aktiv användning. Här svenska soldater på cykel beväpnade med Robot 53 Bantam (Bofors anti-tank missile) i april 1965. Den lätta pansarvärnsroboten 53 utvecklades i slutet av 1950-talet.
En kvinna testar flygsimulatorn Linktrainer.
Flygsimulatorn Linktrainer testas på F3 Östgöta flygflottilj 1949.
Cockpiten i J 35B Draken-simulatorn.
Museet är enligt uppgift det enda i Sverige som har en simulator med en autentisk J 35B Draken-cockpit med originalinstrumenten inkopplade.
Antero Timofejeff i kabinen till JA 37-simulatorn. Han verkade själv som radarjaktledare i yrkeslivet och var återkommande passagerare i båda de jetplan som museet nu har simulatorer till, Draken och Viggen, och så i Lansen därtill. Simulatorerna ger liknande känsla, tycker han. ”Förutom G-kraften, men den saknar jag inte”, säger han med ett leende.
Innanmätet till flygkroppen för Viggen med mängder av kablar i olika buntar.
Svårigheten i att få Viggen-simulatorn helt klar ligger i att hitta rätt ritningar i de hyllmeter med originaldokumentation för JA37 som museets eldsjälar har att arbeta efter för att reda ut i kabeldragningarna.
Markku Siipola tittar på ritningarna över Viggeninstrumenten.
Markku Siipola skärskådar ritningarna för kablaget till Viggen-simulatorn. Målsättningen är att successivt koppla på fler och fler av instrumenten.
Både Markku Siipola och Lars-Erik Sandström (bilden) har bakgrund som yrkesverksamma på militära Saab.
En manifestation mot nedläggningen av Volvo Aero. Demonstranterna har skyltar med texterna 'Volvo, jag skäms, tänk om' och 'Volvo/FMV förintar Arboga'.
Protesterna var högljudda inför beskedet om att Volvo Aeros verksamhet skulle flyttas från Arboga till Trollhättan 1997. Beslutet innebar att 10 procent av Arboga kommuns sysselsättning vid denna tid försvann.

Försvarsmaktens satsning på en ny flygverkstad blev en rivstart för det moderna Arboga. Verkstäderna insprängda i berget blev navet för en omfattande militär industri. I Arboga Robotmuseum berättas historien om utvecklingen av robotsystem, radar och flygmotorer. Men även om ”flygstadens” utveckling.

Angelica Söderberg
Publicerad

Det är svårt att missa Arboga Robotmuseum. Strax utanför entrén i utkanten av den lilla västmanländska staden tronar en vit robotjätte ur luftvärnsrobotsystemet Bloodhound MK II, RB 68. Och det är bara en försmak av vad som väntar inne i tegelbyggnaden.

Här finns historien om de robotsystem som varit i bruk inom svenska Försvarsmakten och en mängd olika motorer därtill, med en sak gemensamt: de rymmer även en berättelse om Arbogas storhetstid inom militärindustrin. Det som finns att beskåda på museet har på ett eller annat sätt konstruerats, testats eller lagats på någon av ortens verkstäder. Med ett undantag.

– Den här tyska V1-roboten är den enda som inte har varit i bruk i svenska försvaret. Anledningen till att den hänger här, som det första man ser i utställningen, är att den utgjorde inledningen till den svenska robotutvecklingen, säger Anders Unell, ordförande för Robothistoriska föreningen i Arboga som driver museet.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



simulator farkoster robot