TEKNIKHISTORIA

De bevarar minnet av flygstaden Arboga

”Banorna för Draken-simulatorn har vi fått via Microsoft, men sedan har vi lagt till fler detaljer”, säger Anders Johnson, här i cockpit till J 35B Draken-simulatorn.
”Banorna för Draken-simulatorn har vi fått via Microsoft, men sedan har vi lagt till fler detaljer”, säger Anders Johnson, här i cockpit till J 35B Draken-simulatorn.
Per-Erik Holm pekar ut de olika verkstäderna på en svartvit flygkarta över Arboga.
Det var med riksdagsbeslutet om att etablera en ny flygverkstad i Arboga den 20 juni 1942 som startpunkten för det moderna Arboga kom. ”Vi har legat långt framme i Arboga, och Sverige, både tekniskt och logistiskt, med att underhålla flygplansmateriel”, säger Per-Erik Holm, styrelseledamot i Robothistoriska föreningen.
Svartvit bild som visar en av CVA:s verkstäder inne i ett bergrum i Arboga. Robot 04C under produktion ligger på rad i utrymmet.
Serietillverkning av Robot 04C i CVA:s verkstäder i berget i Arboga under perioden 1958 till 1964.
Att Sverige är så framgångsrika i att konstruera militära robotsystem har sin bakgrund i vår neutralitet under andra världskriget, säger Anders Unell, museiguide och Robotföreningens ordförande. ”Vi var väldigt ensamma som land, vi skulle klara oss själva och satsade av förklarliga skäl mycket på försvaret. Eftersom vi inte drabbades av kriget växte svensk mekanikindustri och den militära industrin kraftigt under och efter den här perioden.”
Att Sverige är så framgångsrika i att konstruera militära robotsystem har sin bakgrund i vår neutralitet under andra världskriget, säger Anders Unell, museiguide och Robotföreningens ordförande. ”Vi var väldigt ensamma som land, vi skulle klara oss själva och satsade av förklarliga skäl mycket på försvaret. Eftersom vi inte drabbades av kriget växte svensk mekanikindustri och den militära industrin kraftigt under och efter den här perioden.”
V1-bomben och flera andra robotar i utställningen på museet.
Den ”flygande bomben” som senare benämndes V1 tillverkades i Hitlertyskland av flygplanstillverkaren Gerhard Fieseler Werke. Under testuppskjutningar 1943 kraschade flera av dem i södra Sverige, där vrakdelarna snabbt analyserades av svenska Försvarsmakten. V1-bomben på robotmuseet (längst ner till vänster i bild) är det enda exemplar som finns bevarat i Sverige.
Robotsystemet upphängt på väggen, med de olika delarna monterade på en tavla med beskrivningar.
Luftvärnsrobot 90 förklarad in i minsta beståndsdel. Roboten används för bekämpning av luftfarkoster med visst pansarskydd. Verkansdelen består av en gjuten laddning av oktol (en explosiv blandning av ämnena oktogen och trotyl) i ett stålhölje och 3 000 tungmetallkulor.
Tre soldater i uniform som cyklar med varsin Robot 54 i en rektangulär låda på ryggen. De cyklar på en mindre grusväg.
En av de bilder på robotmuseet som visar systemen i aktiv användning. Här svenska soldater på cykel beväpnade med Robot 53 Bantam (Bofors anti-tank missile) i april 1965. Den lätta pansarvärnsroboten 53 utvecklades i slutet av 1950-talet.
En kvinna testar flygsimulatorn Linktrainer.
Flygsimulatorn Linktrainer testas på F3 Östgöta flygflottilj 1949.
Cockpiten i J 35B Draken-simulatorn.
Museet är enligt uppgift det enda i Sverige som har en simulator med en autentisk J 35B Draken-cockpit med originalinstrumenten inkopplade.
Antero Timofejeff i kabinen till JA 37-simulatorn. Han verkade själv som radarjaktledare i yrkeslivet och var återkommande passagerare i båda de jetplan som museet nu har simulatorer till, Draken och Viggen, och så i Lansen därtill. Simulatorerna ger liknande känsla, tycker han. ”Förutom G-kraften, men den saknar jag inte”, säger han med ett leende.
Antero Timofejeff i kabinen till JA 37-simulatorn. Han verkade själv som radarjaktledare i yrkeslivet och var återkommande passagerare i båda de jetplan som museet nu har simulatorer till, Draken och Viggen, och så i Lansen därtill. Simulatorerna ger liknande känsla, tycker han. ”Förutom G-kraften, men den saknar jag inte”, säger han med ett leende.
Innanmätet till flygkroppen för Viggen med mängder av kablar i olika buntar.
Svårigheten i att få Viggen-simulatorn helt klar ligger i att hitta rätt ritningar i de hyllmeter med originaldokumentation för JA37 som museets eldsjälar har att arbeta efter för att reda ut i kabeldragningarna.
Markku Siipola tittar på ritningarna över Viggeninstrumenten.
Markku Siipola skärskådar ritningarna för kablaget till Viggen-simulatorn. Målsättningen är att successivt koppla på fler och fler av instrumenten.
Både Markku Siipola och Lars-Erik Sandström (bilden) har bakgrund som yrkesverksamma på militära Saab.
Både Markku Siipola och Lars-Erik Sandström (bilden) har bakgrund som yrkesverksamma på militära Saab.
En manifestation mot nedläggningen av Volvo Aero. Demonstranterna har skyltar med texterna 'Volvo, jag skäms, tänk om' och 'Volvo/FMV förintar Arboga'.
Protesterna var högljudda inför beskedet om att Volvo Aeros verksamhet skulle flyttas från Arboga till Trollhättan 1997. Beslutet innebar att 10 procent av Arboga kommuns sysselsättning vid denna tid försvann.

Försvarsmaktens satsning på en ny flygverkstad blev en rivstart för det moderna Arboga. Verkstäderna insprängda i berget blev navet för en omfattande militär industri. I Arboga Robotmuseum berättas historien om utvecklingen av robotsystem, radar och flygmotorer. Men även om ”flygstadens” utveckling.

Att Sverige är så framgångsrika i att konstruera militära robotsystem har sin bakgrund i vår neutralitet under andra världskriget, säger Anders Unell, museiguide och Robotföreningens ordförande. ”Vi var väldigt ensamma som land, vi skulle klara oss själva och satsade av förklarliga skäl mycket på försvaret. Eftersom vi inte drabbades av kriget växte svensk mekanikindustri och den militära industrin kraftigt under och efter den här perioden.”
Att Sverige är så framgångsrika i att konstruera militära robotsystem har sin bakgrund i vår neutralitet under andra världskriget, säger Anders Unell, museiguide och Robotföreningens ordförande. ”Vi var väldigt ensamma som land, vi skulle klara oss själva och satsade av förklarliga skäl mycket på försvaret. Eftersom vi inte drabbades av kriget växte svensk mekanikindustri och den militära industrin kraftigt under och efter den här perioden.”

Det är svårt att missa Arboga Robotmuseum. Strax utanför entrén i utkanten av den lilla västmanländska staden tronar en vit robotjätte ur luftvärnsrobotsystemet Bloodhound MK II, RB 68. Och det är bara en försmak av vad som väntar inne i tegelbyggnaden.

Här finns historien om de robotsystem som varit i bruk inom svenska Försvarsmakten och en mängd olika motorer därtill, med en sak gemensamt: de rymmer även en berättelse om Arbogas storhetstid inom militärindustrin. Det som finns att beskåda på museet har på ett eller annat sätt konstruerats, testats eller lagats på någon av ortens verkstäder. Med ett undantag.

– Den här tyska V1-roboten är den enda som inte har varit i bruk i svenska försvaret. Anledningen till att den hänger här, som det första man ser i utställningen, är att den utgjorde inledningen till den svenska robotutvecklingen, säger Anders Unell, ordförande för Robothistoriska föreningen i Arboga som driver museet.

Under andra världskriget hamnade sex V1-bomber på villovägar efter provskjutningar från tyska kusten och kraschade i södra Sverige. Svensk militär samlade snabbt ihop vrakdelarna, som sedan analyserades under stort hemlighetsmakeri. Det gav svenska försvaret kunskap om Hitlertysklands fruktade robotsystem, information som även kom de allierade till del. Och det kom att innebära en rejäl skjuts för den inhemska tillverkningen av robotar.

– Försöksrobot 310 som hänger här bakom V1:an har till exempel en pulsmotor och ett styrsystem som är kopior av den tyska raketens, säger Anders Unell.

De första varianterna av försöksrobot 310 konstruerades från 1945 på Saab, men därefter tillverkades 70 av dem vid Centrala verkstaden i Arboga (CVA). Det då relativt nystartade CVA, vars verksamhet inleddes i oktober 1944, hade redan hunnit etablera sig som en av de mer betydande pusselbitarna i det som i folkmun snart kom att kallas flygstaden.

Historien om flygstaden Arboga fick sin inledning efter ett försvarsbeslut 1936, där riksdagen öppnade för att utöka antalet flottiljer inom Flygvapnet. Det ökade behovet av flygverkstäder så mycket att de befintliga, Centrala verkstaden Malmslätt i Linköping och motsvarande verkstad i Västerås, inte längre räckte till.

Men att det skulle bli i just Arboga som Försvarsmaktens verkstadssatsning placerades var en strid på kniven mellan flera orter i området – även Eskilstuna, Örebro och Köping kom på tal för etableringen. Den 20 juni 1942 fattade riksdagen slutligen det avgörande beslutet: verkstaden skulle placeras i Arboga, där det bland annat redan fanns en livaktig verktygstillverkning.

Per-Erik Holm pekar ut de olika verkstäderna på en svartvit flygkarta över Arboga.
Det var med riksdagsbeslutet om att etablera en ny flygverkstad i Arboga den 20 juni 1942 som startpunkten för det moderna Arboga kom. ”Vi har legat långt framme i Arboga, och Sverige, både tekniskt och logistiskt, med att underhålla flygplansmateriel”, säger Per-Erik Holm, styrelseledamot i Robothistoriska föreningen.

– Det här förändrade situationen helt. Från att ha varit en ganska stillsam handelsstad började en omfattande uppbyggnad. Och det var inte bara CVA utan även andra betydande företag som etablerades i Arboga kring den här tiden, säger Anders Unell.

Svartvit bild som visar en av CVA:s verkstäder inne i ett bergrum i Arboga. Robot 04C under produktion ligger på rad i utrymmet.
Serietillverkning av Robot 04C i CVA:s verkstäder i berget i Arboga under perioden 1958 till 1964.

– Det fanns inte tillräckligt stor tillgång till arbetskraft här, så det var många unga som sökte sig hit. Stan växte från 5 000 till 8 000 invånare på bara ett par år, tillägger Per-Erik Holm, styrelseledamot i föreningen.

Uppbyggnaden inleddes omedelbart efter riksdagsbeslutet; 300 000 kubikmeter sten sprängdes ut ur berget i utkanten av Arboga och på marken intill byggdes flygfältet. På bara ett par års tid stod CVA:s omkring 30 000 kvadratmeter stora bergverkstad klar, med ett omfattande tunnelsystem och verkstadsytor under mark.

De många åren av blomstrande militärindustri gör sig synliga även bland eldsjälarna på Arboga Robotmuseum. Här finns det gott om kunskap som kommer sig av att medlemmarna själva en gång i tiden arbetat med såväl robotsystem som motorer – och med simulatorer. Strax intill rummen med robotar, radarsystem, stridsledningscentral och motorer finns en avdelning med möjlighet att lära sig mer om olika flygsimulatorer. Som den allra första, Linktrainer, en simulator med kabin i trä på en kardanknut som rörde sig med hjälp av fyra orgelbälgar drivna av en vakuumpump.

Cockpiten i J 35B Draken-simulatorn.
Museet är enligt uppgift det enda i Sverige som har en simulator med en autentisk J 35B Draken-cockpit med originalinstrumenten inkopplade.

Här kan besökarna testa flera olika simulatorer, bland annat den enligt uppgift enda i Sverige som har en autentisk J 35B Draken-cockpit med originalinstrumenten inkopplade. I rummet intill Draken-simulatorn pågår dessutom arbetet med att successivt koppla in instrumenten för museets senaste satsning, en JA 37 Viggen-simulator.

– Det finns flera andra museer som har Viggensimulatorer, så vi blir inte först. Men vi blir nog först med en simulator som har de simulerade JA 37-instrumenten inkopplade, säger Antero Timofejeff och visar på mekaniken som monterats på plats i Viggen-kabinen.

Nästan hela kupolen där omvärlden projiceras är på plats, och ytterligare några skärmar ska adderas. I nuläget är all grundläggande flygmekanik inkopplad, styrmekanismen är på plats. Simulatorn går att använda, även om instrumentpanelen i nuläget är en del av mjukvaran och därmed bara syns på skärmen. Men bakom kulisserna pågår ett tålmodigt arbete för att successivt koppla på ytterligare instrument. Nedanför Viggen-kabinen går Lars-Erik Sandström och Markku Siipola igenom originalkablaget. De har båda jobbat inom militära Saab under sina yrkesverksamma år och ser med lugn på den rejäla sladdhärvan.

Både Markku Siipola och Lars-Erik Sandström (bilden) har bakgrund som yrkesverksamma på militära Saab.
Både Markku Siipola och Lars-Erik Sandström (bilden) har bakgrund som yrkesverksamma på militära Saab.

– Det svåra är att hitta rätt ritningar i originaldokumentationen, säger Markku Siipola och gör en gest mot de två hyllmeter pärmar som står prydligt uppradade intill.

Förhoppningen är att så småningom ha alla instrument i bruk även för Viggen, och därtill att så småningom kunna koppla ihop flera simulatorer.

Robotsystemet upphängt på väggen, med de olika delarna monterade på en tavla med beskrivningar.
Luftvärnsrobot 90 förklarad in i minsta beståndsdel. Roboten används för bekämpning av luftfarkoster med visst pansarskydd. Verkansdelen består av en gjuten laddning av oktol (en explosiv blandning av ämnena oktogen och trotyl) i ett stålhölje och 3 000 tungmetallkulor.

Att det explosiva museet i Arboga en gång bildades var lite av en lyckträff, berättar Anders Unell.

– FFV, som CVA så småningom blev en del av, ordnade en familjedag där det visades upp en del robotar och liknande ur den militära verksamheten. Då var det någon klok som sa ”ska vi inte visa upp det här för fler?”. Och så blev det, föreningen bildades 2001 och museet invigdes året efter.

Förra året firade robotmuseet sitt 20-årsjubileum, och förhoppningen är att kunna växa ännu lite till. Det finns ett helt magasin fullt av sevärdheter ur militärhistorien på annat håll i Arboga, som eldsjälarna gärna skulle vilja visa upp. I nuläget får föreningens aktiva nöja sig med att då och då byta ut delar av utställningen. Drömbilden vore att få hyra ytterligare en del av den före detta konfektionsfabriken som museet huserar i.

– Vi har god kontakt med både hyresvärden och den hyresgäst som vi har som vår granne, så mycket kan jag säga om den saken, säger Anders Unell och ler brett.

FAKTA

Flygstaden Arbogas uppgång och fall

Centrala verkstaden Arboga (CVA) inledde sin verksamhet med nytillverkning och reparation av flygplan 1944, men invigdes officiellt 17 augusti 1945.

Efter ett riksdagsbeslut 1968 samlades de tre centrala flygverkstäderna i Västerås, Linköping och Arboga i nybildade Försvarets fabriksverk, FFV. 1970 avvecklades verksamheten för Centrala verkstaden Västerås och det flygunderhåll som skett där delades upp mellan Linköping och Arboga.

14 år senare kom nådastöten för Arboga som knutpunkt för den militära industrin. Tidigare FFV, nu Volvo Aero, beslutade att flytta verksamheten med 650 anställda till Trollhättan.

I nutid finns viss militärindustri kvar i Arboga, men långt ifrån den ursprungliga omfattningen.

V1-bomben och flera andra robotar i utställningen på museet.
Den ”flygande bomben” som senare benämndes V1 tillverkades i Hitlertyskland av flygplanstillverkaren Gerhard Fieseler Werke. Under testuppskjutningar 1943 kraschade flera av dem i södra Sverige, där vrakdelarna snabbt analyserades av svenska Försvarsmakten. V1-bomben på robotmuseet (längst ner till vänster i bild) är det enda exemplar som finns bevarat i Sverige.