Anrika isseglingen en extremsport än i dag

De tidiga seglen tillverkades ofta av bomull och riskerade att ruttna eller mögla sönder. I nutid tillverkas segeldukarna vanligen i en slags vävd polyesterfiber som är mer tålig. Foto: NORDISKA MUSEET
Förberedelser inför skridskosegling i Långedrag 1920. Foto: KAMERAREPORTAGE/TT
Nutida mer professionella skridskoseglare använder sig av relativt höga skridskor, men det finns en maxgräns. ”Från början var de här skridskorna en halv meter höga, men det där var inte så bra ur säkerhetssynpunkt. Man införde en maxhöjd på 20 centimeter och det gäller fortfarande”, säger Magnus Nordström, vice ordförande i Svenska Isseglarförbundet. Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT
I början av 1900-talet ökade intresset för isjaktssegling rejält. År 1901 arrangerades den första tävlingen, och nya typer av konstruktioner togs fram vartefter. På bilden isjakt från år 1929. Foto: KAMERAREPORTAGE/TT

Att segla på isen går betydligt fortare än vad man kan tro. Tekniken utvecklades för flera hundra år sedan. Fortfarande är issegling en av våra mest extrema sporter med ett hastighetsrekord på 230 kilometer i timmen. Hur är det möjligt?

Skridskor sägs vara en skandinavisk uppfinning. Först ut var finländarna, och i Sverige spåras de äldsta skridskofynden till cirka år 750 efter vår tideräknings början. På den tiden åkte vi främst på djurben från häst och nötkreatur. Benen snörades därefter fast under skorna. Riktigt populärt blev det hela under vikingatiden och medeltiden. Uppfinningen kallades för islägg, eller benskridskor.

Någon vidare fart var det inte tal om. Åkaren stod stilla och fick ta fart med hjälp av stavar eller ispik. Den kreative smorde undersidan av djurbenet för att minska friktionen, men det var inte förrän metallskenan introducerades som det började gå snabbare.

Först på 1800-talet började man på allvar experimentera med segel i Nordamerika, Nederländerna och i länderna runt Östersjön. Idén var inte helt ny. Genom åren hade en och annan plockat med sig mammas lakan ut på isen och upptäckt att det enkelt gick att komma upp i ganska höga hastigheter med vindens hjälp. Men nu testade man också att montera medar under segelbåtar. Plötsligt gick det att segla även vintertid – fast på isen. Man kallade det för isjakt. Det blev genast det snabbaste sättet människan kunde förflytta sig på.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera