Teknikhistoria

56 000 historiska hektar

Gettlinge gravfält från järnåldern. Foto: Stuart Black
Gettlinge gravfält från järnåldern. Foto: Stuart Black
Stora Alvaret. Foto: Dirk Renckhoff
Stora Alvaret. Foto: Dirk Renckhoff

TEKNIKHISTORIA / DE SVENSKA VÄRLDSARVEN. Sedan stenåldern har människan och naturen tillsammans format Södra Ölands världsarvsvärda landskap.

Publicerad

Det ser ut som orörd natur, men i själva verket har Ölands södra tredjedel skapats i samverkan med människan. Det började redan på stenåldern. Under årtusendena lockade kalkbergrunden och det milda klimatet folk att odla och låta sina djur beta.

Indelningen av marken är kvar sedan medeltiden, trots att den gjordes om nästan över allt annars i Sverige på 1800-talet. Bristen på skog gjorde att det inte gick att göra om de gamla betesmarkerna till skogsbruksytor. Växter, djur och medeltida odlingslandskap fick därför vara kvar.

Världsarvet sträcker sig över större delen av Mörbylånga kommun, 56 000 hektar. I trakten finns också en äkta teknikhistorisk sevärdhet, Alunbruket i Degerhamn. Det är en av platserna där man brutit och förädlat kalksten och alunskiffer. Bruksmiljön har rötter i 1700-talet och består i dag av en bruksgata med diverse industrilämningar.

Läs hela Teknikhistorias sommarserie De svenska världsarven här