Teknikhistoria

Ta skydd! Historien om svenska skyddsrum

Kö ner till skyddsrum i Göteborg under en övning 1939.
Under de ekonomiska rekordåren byggdes det 65 000 skyddsrum med plats för sju miljoner personer. Här byggs skyddsrum i Karlskrona 1954.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ett övergripande ansvar för de svenska skyddsrummen. I skuggan av kriget i Ukraina och den högre beredskap det har lett till i nutid, vill myndigheten att de större städernas stora befolkningsskyddsrum ska rustas upp. Det kan handla om att se över el- och vattenförsörjning, ventilationssystem eller om fundament behöver förstärkas. Bland dem som har nämnts finns till exempel skyddsrummet under Hötorget i Stockholm. Bilden är från byggstarten för skyddsrummet under torget i oktober 1939.
Grävningsarbetet för ”friliggande, fullträffsäkra skyddsrum” inleds i Luthagen i Uppsala december 1939.
Luftskyddsövning under andra världskriget, i ett skyddsrum i centrala Göteborg som bestod av stora rör.
På vägen ner i Klara skyddsrum finns ett stort öppet bergutrymme med tjocka dörrar i massivt stål på ena sidan, som leder vidare in i anläggningen. Det är en stötvågsficka som skulle fånga upp kraften från ett kärnvapenangrepp. 1960 räknade man med att den skulle klara av en direktträff med kärnvapen.
Skyddsrummet försågs med fyra ingångar med 20 centimeter tjocka gastäta ståldörrar. Bilden visar en dold ingång till skyddsrummet, i nutid.

Sju miljoner människor ryms i de svenska skyddsrummen. I dag är många av dem eftersatta och förfallna, men det europeiska säkerhetsläget har åter gjort dem aktuella.

Publicerad

När Münchenöverenskommelsen undertecknades och Tjeckoslovakien gav upp Sudetlandet till Tyskland, trodde många att Hitler var blidkad. Men i Stockholms stadsfullmäktige anade man vartåt det barkade: att skydda stadens befolkning mot eventuella anfall från luften ”har under de senaste oroliga veckorna framstått som en brådskande och oerhört viktig angelägenhet”, står det i bevarade sammanträdesprotokoll från oktober 1938.

Strax började Stockholms stad bygga 15 skyddsrum, som rymde 300 personer vardera, insprängda i berg runt om i huvudstaden. Och Nordiska Kompaniet (NK) byggde på eget initiativ ett skyddsrum för 2 000 personer, komplett med toaletter, sjukvårdsrum och telefon.

Men störst var det skyddsrum staden byggde under Hötorget, med plats för 4 000 personer. I princip hela torget grävdes upp, arbetet gick i treskift, och sommaren 1940 stod det klart.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



skyddsrum teknikhistoria