TEKNIKHISTORIA

Slussen i Stockholm – ständigt i fokus för ombyggnader

Nästan hela Ryssgården vid Slussen är uppgrävd för ombyggnad 1933 då man drog spår för kollektivtrafik.
Invigning av nya Slussen, den så kallade Karl Johan-slussen 1935. Foto: Stockholmskällan
Nils Ericsons sluss var klar 1850.
Drottning Kristinas sluss stod klar 1642. Här avbildad i ett kopparstick gjord till drottning Kristinas kröning 1650 av Wolfgang Hartmann.

De senaste åren har debattens vågor gått höga över ombyggnaden av trafikförbindelsen Slussen i Stockholm. Men det är inget unikt för 2000-talet. Platsen har byggts om varje århundrade sedan 1600-talet och ofta stått i fokus för omfattande diskussioner. Teknikhistoria har grävt i Slussens historia.

Publicerad

Stadsholmen, där Gamla stan ligger i dag, har varit en mycket strategisk plats ända sedan 1000-talets landhöjning ledde till att vattnen runt holmen blev de enda segellederna mellan Östersjön och Mälaren.

Under 1200-talets senare del medförde landhöjningen att Mälarens vattennivå blev högre än Östersjöns. Därmed blev vattenlederna vid Stadsholmen strömma och båtpassagerna komplicerade. Fram till 1600-talet fick fartyg på väg från Saltsjön till Mälaren dras uppför strömmen med handkraft. Kedjor fanns uppsatta längs strömfåran för ändamålet.

Men allt eftersom båtarna blev större och Söderström grundare av landhöjningen blev det svårare att dra båtarna motströms. Många olyckor inträffade och snart började krav framföras på att en sluss ska byggas i Söderström.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera