Teknikhistoria

Här är mynten vi glömt

1644 tillverkades rekordpengen på 19,7 kilo. Den kan beskådas på Kungliga Myntkabinettet.
Grekiska mynt: Under antiken förfinade grekerna myntslagningen. Hälften av alla statsstater slog egna mynt, men Athens "ugglor" blev en slags standard för handel på grund av att både silvrets renhet och myntens vikt kontrollerades noga. Detta är en silverdidrachma från 460-talet f.v.t.
Krösus: Den siste kungen över Lydien i nuvarande Turkiet, Krösus, har blivit ordstäv på grund av sin rikedom och sitt högmod. Han var en av de första som byggde upp ett officiellt, standardiserat system för av mynt. Han dog 526 f.v.t. Riket gick under, men stora mängder Krösus-stämplade mynt finns bevarade.
Gjutna mynt: Under antiken förekom det kring medelhavet att man tillverkade mynt genom gjutning. Det underlättade för massproduktion med formar där flera mynt formades samtidigt. Metoden levde kvar in på 1900-talet i Asien och har ibland använts av förfalskare.
Rom: Det romerska riket började prägla egna mynt ganska sent, omkring 300 f.v.t. Antagligen apade man efter de kultiverade grekerna. Rom var redan då en stormakt i västra medelhavet. Under de kommande 1 000 åren präglades många olika sorter, till exempel ett litet mynt med kejsar Probus. (276-282 v.t.)
Indiska mynt: Mynt började användas vid ungefär 600-700 f.v.t. i Anatolien, Grekland, Kina och Indien. Detta silverstycke med stämplade symboler kommer från Vidharba i centrala Indien.
Slå mynt: Fram till 1500-talet slog man mynt genom hammarprägling. Ett myntämne placerades mellan två graverade stampar. Genom flera slag med slägga stämplades den graverade bilden in i metallen. Mynten kunde bli ojämna, och metoden var långsam. På bilden: Myntslagare på fresk från Kutna Hora.
Maskinprägling: På 1500-talet ökade behovet av mynt. Hammarpräglingen räckte inte till, och skapade mynt som var lätta att förfalska. En av de som först undersökte möjligheten att tillverka mynt i maskin var Leonardo da Vinci. 1560 hade det brittiska myntverket infört maskiner. Mynthantverket var på väg att bli industri.
Tvåkronan: I oktober 2016 kommer det svenska myntet med valören två kronor tillbaka. De nya mynten är nickelfria och består av en stålkärna med ett tunt ytterskikt av koppar. De blir mindre än dagens och väger bara hälften så mycket.
Somaliska praktmynt: Under 2000-talet gav Somalia ut flera serier mycket speciella praktmynt. De föreställer motorcyklar, bilar och gitarrer – plus en med amerikanska flaggan. De är inte i cirkulation men har den nominella valören 1 dollar.
Plastpengen: Utbrytarrepubliken Transnistrien mellan Moldavien och Ukraina har en egen rubel som inte gäller utanför den transnistriska gränsen. Men landet har blivit pionjär på högteknologiska mynt tillverkade av kompositmaterial. De har hög hållfasthet, är halvgenomskinliga och ger en specifik ljussignatur i infrarött och UV-ljus, vilket gör dem svåra att förfalska.

Under det kommande året byts nästan alla valörer av Svenska sedlar och mynt ut. Men vi tittar längre tillbaka. Teknikhistoria gräver djupt i spargrisen och presenterar mynten och tillverkningsmetoderna vi glömt.

Publicerad

På 1500-talet ökade behovet av mynt. Hammarpräglingen räckte inte till, och skapade mynt som var lätta att förfalska. En av de som först undersökte möjligheten att tillverka mynt i maskin var Leonardo da Vinci. 1560 hade det brittiska myntverket infört maskiner. Mynthantverket var på väg att bli industri.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



mynt teknikhistoria