TEKNIKHISTORIA

Frimärken: När teknikstrul blir guld värt

En frimärkssamlare bläddrar i sin pärm fylld av frilmärken.
Strul med tekniken vid frimärkstryck kan vara det bästa som kan hända – för samlarna. Och ett av världens dyrbaraste feltryck är svenskt – frimärket Gul tre skilling banco.
Det gula frimärket visas upp, monterat mellan två plexiglasskivor.
Dyrgripen Gul tre skilling banco visas upp, troligen under en auktion.
Ett svart frimärke med profilen av en kvinna
One Penny Black, världens första frimärke.
Gul tre skilling banco.

I frimärksvärlden är teknikstrul det bästa som kan hända – åtminstone för samlarna. Ett litet feltryck kan bli värt miljoner.

Publicerad

Hade adelsmannen Curry Gabriel Treffenberg fått gehör för sitt förslag på ”stämplat papper” kunde Sverige redan 1823 ha blivit först med frimärken. Men riksdagen sade nej och England kom före, 1840. I stället har en gul treskilling satt Sverige på filatelins världskarta. För det är när tekniken strular, i kombination med den mänskliga faktorn, som värdefulla feltryck kan uppstå.

Efter England följde en rad andra länder under 1840-talet. Först i Norden blev Danmark 1851 innan Sverige och Norge gav ut sina första märken 1855, och Finland året därpå. Frimärkena trycktes av privata aktörer på uppdrag av dåvarande Postverket.

Först ut var Per Ambjörn Sparre, som gjorde dem för hand på papper från Tumba bruk, där han varit föreståndare med Riksbanken som viktigaste kund. Redan 1857 uppstod det feltryck som skulle bli ett av världens dyraste frimärken, Gul tre skilling banco (se intill).


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



frimärken teknikhistoria