TEKNIKHISTORIA
Frimärken: När teknikstrul blir guld värt
I frimärksvärlden är teknikstrul det bästa som kan hända – åtminstone för samlarna. Ett litet feltryck kan bli värt miljoner.
Hade adelsmannen Curry Gabriel Treffenberg fått gehör för
sitt förslag på ”stämplat papper” kunde Sverige redan 1823 ha blivit först med
frimärken. Men riksdagen sade nej och England kom före, 1840. I stället har en
gul treskilling satt Sverige på filatelins världskarta. För det är när tekniken
strular, i kombination med den mänskliga faktorn, som värdefulla feltryck kan
uppstå.
Efter England följde en rad andra länder under 1840-talet.
Först i Norden blev Danmark 1851 innan Sverige och Norge gav ut sina första
märken 1855, och Finland året därpå. Frimärkena trycktes av privata aktörer på
uppdrag av dåvarande Postverket.
Först ut var Per Ambjörn Sparre, som gjorde dem för hand på
papper från Tumba bruk, där han varit föreståndare med Riksbanken som
viktigaste kund. Redan 1857 uppstod det feltryck som skulle bli ett av världens
dyraste frimärken, Gul tre skilling banco (se intill).