TEKNIKHISTORIA

Frimärken: När teknikstrul blir guld värt

En frimärkssamlare bläddrar i sin pärm fylld av frilmärken.
Strul med tekniken vid frimärkstryck kan vara det bästa som kan hända – för samlarna. Och ett av världens dyrbaraste feltryck är svenskt – frimärket Gul tre skilling banco.
Det gula frimärket visas upp, monterat mellan två plexiglasskivor.
Dyrgripen Gul tre skilling banco visas upp, troligen under en auktion.
Ett svart frimärke med profilen av en kvinna
One Penny Black, världens första frimärke.
Gul tre skilling banco.
Gul tre skilling banco.

I frimärksvärlden är teknikstrul det bästa som kan hända – åtminstone för samlarna. Ett litet feltryck kan bli värt miljoner.

Publicerad

Hade adelsmannen Curry Gabriel Treffenberg fått gehör för sitt förslag på ”stämplat papper” kunde Sverige redan 1823 ha blivit först med frimärken. Men riksdagen sade nej och England kom före, 1840. I stället har en gul treskilling satt Sverige på filatelins världskarta. För det är när tekniken strular, i kombination med den mänskliga faktorn, som värdefulla feltryck kan uppstå.

🔒 För att läsa artikeln behöver du vara prenumerant


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, 8 nummer av tidningen, samt e-tidningen med tillgång till 4 års utgåvor av Teknikhistoria.


Missa inte sommarens läsning om teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera

frimärken teknikhistoria