Teknikhistoria

Därför digitaliseras inte Fröken Ur

På bilden syns den maskin för Fröken Ur som var ny 1968 med de tre första Fröken Ur, från vänster Ebba Beckman 1968-2000, Eva Ulvby 1934-1956, Berit Hofling 1956-1968. Den nuvarande från år 2000 Johanna Östlund är inte med på bilden. Foto: Tekniska museet
Den första talmaskinen från 1934 var tekniken bakom Fröken Ur. Foto: Tekniska museet
1969 var det invigning av en nya tidgivningsmaskinen på Televerket. Från vänster nya Fröken Ur, Ebba Beckman, Berit Hofling, den andra Fröken Ur, generaldirektör Bertil Bjurel och den första Fröken Ur, Eva Ulvby. Foto: TT
Johanna Herrmann Lundberg är rösten bakom Fröken Ur i dag. Foto: Mats Karlsson
År 2000 blev Johanna Östlund Sveriges nya Fröken Ur, den sedan starten 1934. Hon bytte av Emma Beckman (till vänster) som gett svenskarna rätt tid sedan 1968.

När Fröken Ur infördes 1934 lånades tekniken från en annan nymodighet – ljudfilmen. Tidningen Teknikhistoria berättar om tekniken bakom rösten. Och rösterna bakom tekniken.

Publicerad

Talmaskinen från 1934 finns bevarad på Tekniska museet i Stockholm. Men Fröken Ur är en institution som består.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



fröken ur teknikhistoria