Teknikhistoria

Här är arkitekten bakom sopnedkastet

Det första sopnedkastet installerades i en fastighet på Valhallvägen i Stockholm. Foto: HSB:s arkiv vid Centrum för näringslivshistoria
Det första sopnedkastet installerades i en fastighet på Valhallvägen i Stockholm. Foto: HSB:s arkiv vid Centrum för näringslivshistoria
Arkitekten Sven Wallander var engagerad i bostadssociala frågor. Foto: Wikipedia
Arkitekten Sven Wallander var engagerad i bostadssociala frågor. Foto: Wikipedia
Det beskrevs i pressen som ett mystiskt hål i väggen men vann så småningom både acceptans och gillanden. Foto: HSB:s arkiv vid Centrum för näringslivshistoria
Det beskrevs i pressen som ett mystiskt hål i väggen men vann så småningom både acceptans och gillanden. Foto: HSB:s arkiv vid Centrum för näringslivshistoria
Sven Wallander fick patent på sopnedkastet och överlät sedan detta på HSB. Foto: HSB:s arkiv vid Centrum för näringslivshistoria
Sven Wallander fick patent på sopnedkastet och överlät sedan detta på HSB. Foto: HSB:s arkiv vid Centrum för näringslivshistoria

TEKNIKHISTORIA. Sopor på innegårdarna gav en odör. Men med 1920-talets moderna hem följde en lösning: sopnedkastet. Teknikhistoria berättar om uppfinningen.

Publicerad

Sven Wallander utbildade sig vid Kungliga Tekniska Högskolan och Konstakademien. Efter examen kom han snart att låta höra om sig. Han lade fram ett förslag om bebyggelse kring Kungsgatan i Stockholm och föreslog två utropstecken: de bägge Kungstornen. Han ritade själv det norra tornet.

Sven Wallander var engagerad i stadsbyggnadsfrågor som vid tiden var starkt förknippade med sociala frågor.

När statsminister Per Albin Hansson myntade begreppet Folkhemmet 1928 var de första husen i den andan redan byggda. Sven Wallander var inte bara arkitekt av husen utan även djupt engagerad i den sociala idén bakom. Han ritade åt den kooperativa rörelsen och var en av initiativtagarna till HSB Stockholm 1923 och HSB:s Riksförbund året efter. Han var vd för Riksförbundet och ända fram till 1958 chef för HSB:s arkitektkontor.

Även lägenheter för människor med lägre inkomster skulle vara modernt utrustade, var tanken. Bostäderna skulle ha badrum, varmvatten och kylskåp. Lägenheterna var små, med planlösningar som utnyttjade få kvadratmeter effektivt. Husen hade också gemensamma tvättstugor.

HSB byggde med standardiserade byggmått och lägre produktionskostnader. Vissa detaljer som köksutrustning började tillverkas på fabrik i stället för på byggplatsen.

– När man inte ritade hus var jag ute på agitationsmöten. Man talade vid fester på Skansen, utanför byggen på provisoriskt uppsatta talarstolar och så vidare, skriver Sven Wallander själv i sina memoarer Mitt liv med HSB. En bostadspionjär berättar.

Det var i denna tidsanda Sven Walllanders idé om sopnedkastet föddes. Han hade gjort studieresor till USA och tros ha fått inspiration därifrån. Men han är själv uppfinnare av sopnedkastet och har patent på det.

Sven Wallander drev igenom och fick det byggt trots misstro och motstånd. 1923 installerades det första i ett hus på Valhallavägen i Stockholm.

Odören på innergårdarna var borta och i stället för ett sopberg kunde man satsa på planteringar och lekutrymmen. Under 1930-talet blev sopnedkastet standard i HSB-husen och spreds snart till andra fastigheter.

Det är först på senare år soporna har fått flytta ut på gårdarna men nu under jord. Men än är det sista sopnedkastet inte tillbommat.

Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria. Prenumerera på den här!

Gilla Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook