Ny kanal byggs genom Nicaragua

Den 13 juni 2013slöts ett avtal ­mellan Nicaraguas regering och konsortiet HKND, Hong Kong Nicaragua Canal Development, under ledning av den kinesiske affärsmannen Wang Jing.

Syftet är att konstruera en ny kanal för extremt stora fartyg mellan Atlanten och Stilla havet. Panamakanalen räcker inte för den ökande skeppsfarten mellan kontinenterna, förklarade Wang Jing på en presskonferens. Dessutom tar Panamakanalen inte de riktigt stora fartygen, bara upp till ungefär 80 000 ton. Nicaraguakanalen ska ta supermax-fartyg, tankers och lastfartyg på upp till 250 000 ton.

Fyra tänkbara sträckningar för kanalen presenterades. Vilken som med tiden skulle väljas berodde på resultaten av de utförliga miljökonsekvensutredningar som redan satts i gång av kontrakterade internationella konsultbyråer. Prislappen för kanalen beräknades till runt 40 miljarder dollar. Pengarna skulle komma från privata investerare, som utlovades hög profit. Den kinesiska staten skulle på inget sätt vara inblandad.

– När investerarna ser vårt prospekt kommer de att brista ut i stora leenden, sa Wang Jing till reportrarna på presskonferensen.

Den 30 juli meddelade Wang Jing plötsligt att kanalens sträckning redan var beslutad. Den ska följa floderna Rio Escondido och Rio Rama från staden Bluefields på östsidan upp till Nicaraguasjön, och sedan gå ner till hamnstaden Brito vid Stilla havet. 200 kilometer kanal ska grävas och nya hamnar byggas vid båda haven. Bygget ska börja i december 2014, och kanalen ska stå färdig redan fem år senare, 2019. Anledningen till att man övergivit rutten längs floden Rio San Juan är att man inte vill riskera gränstvister med Costa Rica.

Beslutet tog ­Nicaraguas president Ortega på sängen och orsakade tumult inom regeringen, eftersom miljökonse­kvensutredningen ännu är långt från färdig. Oppositionen har gått till frontalangrepp mot både regeringen och projektet och hävdar att avtalet med HKND strider mot Nicaraguas konstitution på 40 punkter.

Wang Jing avfärdar kritiken och hävdar att han själv personligen ansvarar för att inga miljöproblem ska uppstå i framtiden.

– Jag tar fullt ansvar för alla skador. Vi vill ju inte gå till historieböckerna som de som förstört Nicaraguas miljö, sa han i en presskonferens den 30 juli.

Vissa kritiker misstänker att hela kanalprojektet är ett bondfångeri – ett försök att lägga vantarna på miljardvis av dollar för att sedan diskret försvinna. Wang Jings kanalbolag HKND i Hongkong har ett aktiekapital på futtiga 10 000 Hongkongdollar och som adress ett hotellrum, rapporterar den engelske bloggaren Alek Boyd. Bolaget kontrolleras i sin tur av HKND Group Holdings, ett brevlådebolag registrerat i skatteparadiset Cayman Islands.

Mer om detta på Alek Boyds sajt.

När Panamakanalen öppnade 1914 sattes standarden ”Panamax” för världens oceangående fartyg. De största skepp som kan passera kanalens ursprungliga slussar får vara högst 294,13 meter långa, 32,31 meter breda och ha ett största djupgående på 12 meter. Maximal höjd 54 meter. Det innebär en dödvikt om 65 000 – 80 000 ton, vilket ger en maximal nyttolast av runt 52 000 ton.

Större fartyg kallas ”post-panamax” och måste gå runt Kap Horn. Det största fartyg som hittills har gått genom Panama­kanalen var det amerikanska slagskeppet Missouri, som med 15 centimeters marginal på vardera sidan klämde sig igenom slussarna i oktober 1945.

Sedan 2006 pågår arbeten med att modernisera och bredda Panama­kanalen. Nya större slussar byggs, vilket ska fördubbla kapaciteten och tillåta större fartyg att passera. När allt är klart 2015 ska kanalen kunna ta 49 meter breda och 366 meter långa skepp. Den nya standarden ”New Panamax” innebär containerfartyg som kan lasta 12 600 TEU:s (Twenty-foot Equivalent Units) mot dagens 5 100.

Nicaraguakanalen planeras för betydligt högre tonnage – supertankers och containerfartyg på upp till 250 000 ton. Att låta så stora fartyg passera ­Nicaraguasjön medför emellertid stora risker. Ett större oljeutsläpp kan förstöra sjön för överskådlig framtid. Ett annat problem är att enorma mängder sötvatten förloras till havet vid varje slussning.

Lago de Nicaragua – Nicaraguasjön – är Centralamerikas största insjö, till ytan något mindre än Titicacasjön i Peru. Sjön är sötvattenreservoar för Nicaragua, men har under de senaste decennierna kraftigt förorenats av avloppsutsläpp.

I sjön, som ligger 32 meter över havet, finns en unik fauna med bland annat stora hajar. Ursprungligen trodde man att hajarna tillhörde en egen art – Carcharhinus nicaraguensis – som blivit kvar sedan sjön snörptes av från havet vid landhöjningen för miljontals år sedan och därefter anpassat sig till ett liv i sötvatten. Numera vet man att det är tjurhajar, Carcharhinus leucas – samma hajart som finns i Mexikanska golfen och som också går upp i Amazonfloden.

Tjurhajarna klarar såväl salt- som bräck- och sötvatten. Likt laxar tar de sig uppför forsarna i gränsfloden Rio San Juan som förbinder Nicaraguasjön med havet. Hajar märkta med gps-sändare har följts på sina vandringar mellan havet och sjön, simturer som visat sig ta en vecka.