Teknikhistoria

Lista: Doktor Zanders magnifika gymnastikapparater

Att sträcka bålen kunde troligen göra gott för de korsettförsedda damerna. Gustaf Zander började tidigt fundera över hur en mer mekanisk träning kunde leda till bättre folkhälsa. Lösningen blev den mediko-mekaniska sjukgymnastiken. Foto: Tekniska museet
Att sträcka bålen kunde troligen göra gott för de korsettförsedda damerna. Gustaf Zander började tidigt fundera över hur en mer mekanisk träning kunde leda till bättre folkhälsa. Lösningen blev den mediko-mekaniska sjukgymnastiken. Foto: Tekniska museet
Gustaf Zander (1835–1920), läkare och ortoped. Foto: Mary Evans Picture/TT
Gustaf Zander (1835–1920), läkare och ortoped. Foto: Mary Evans Picture/TT
Den som saknade någon som kunde massera fötterna kunde få fart på blodcirkulationen i en särskild fotmassage-maskin. De flesta som tränade vid institutet använde apparaterna för sjukgymnastik, men var femte nyttjade dem för friskvård – helt enligt Gustaf Zanders grundtanke om förebyggande träning för att få en frisk befolkning. Foto: Tekniska museet
Den som saknade någon som kunde massera fötterna kunde få fart på blodcirkulationen i en särskild fotmassage-maskin. De flesta som tränade vid institutet använde apparaterna för sjukgymnastik, men var femte nyttjade dem för friskvård – helt enligt Gustaf Zanders grundtanke om förebyggande träning för att få en frisk befolkning. Foto: Tekniska museet
I den särskilda bröstspänningsapparaten kunde användaren träna upp flåset genom att öka blodcirkulationen till lungorna. I samband med att Zanderinstitutet öppnades började även en tillverkning av maskinerna hos Aktiebolaget Göranssons mekaniska verkstad i Stockholm. Foto: Tekniska museet
I den särskilda bröstspänningsapparaten kunde användaren träna upp flåset genom att öka blodcirkulationen till lungorna. I samband med att Zanderinstitutet öppnades började även en tillverkning av maskinerna hos Aktiebolaget Göranssons mekaniska verkstad i Stockholm. Foto: Tekniska museet
Dåtidens trappmaskin: en velocipedgångsapparat, för den som effektivt ville träna upp flåset. Just att förbättra folkhälsan var en livsuppgift som Gustaf Zander gjorde till sin. ”Jag skall taga bort det öfverflödiga fettet, fördrifva bleksoten, upphäfva blodbristen, vidga andhemtningsverktygen, förklara krig mot magkatarren och rheumatismen, räta ut hela samhället, återupprätta det”, skrev han i Ny Illustrerad Vetenskap i januari 1880. Foto: Tekniska museet
Dåtidens trappmaskin: en velocipedgångsapparat, för den som effektivt ville träna upp flåset. Just att förbättra folkhälsan var en livsuppgift som Gustaf Zander gjorde till sin. ”Jag skall taga bort det öfverflödiga fettet, fördrifva bleksoten, upphäfva blodbristen, vidga andhemtningsverktygen, förklara krig mot magkatarren och rheumatismen, räta ut hela samhället, återupprätta det”, skrev han i Ny Illustrerad Vetenskap i januari 1880. Foto: Tekniska museet

Träning handlar om välmående, folkhälsa – och teknik. De allra första prototyperna till träningsmaskiner vi ser i dagens gym kom från doktor Gustaf Zander, skaparen av den mediko-mekaniska sjukgymnastiken.

Från år 1865 och framåt kunde välklädda kvinnor och män ägna sig åt övningar som cirkelbukmassage, bröstspänning och ridskakning på Zanderinstitutet i Stockholm.

Den lille gossen fick träning både i armsträckning och ökad bålbalans. De första av Zanders apparater drevs av muskelkraft, i de fall det behövdes: muskelkraften från hans anställda som drev maskinerna. År 1860 monterades ångmotorer in och 1890 elmotorer. Foto: Tekniska museet
Den lille gossen fick träning både i armsträckning och ökad bålbalans. De första av Zanders apparater drevs av muskelkraft, i de fall det behövdes: muskelkraften från hans anställda som drev maskinerna. År 1860 monterades ångmotorer in och 1890 elmotorer. Foto: Tekniska museet

Armsträckare

Den lille gossen fick träning både i armsträckning och ökad bålbalans. De första av Zanders apparater drevs av muskelkraft, i de fall det behövdes: muskelkraften från hans anställda som drev maskinerna. År 1860 monterades ångmotorer in och 1890 elmotorer.

Här kunde användaren luta sig tillbaka och njuta av en omgång cirkelbukmassage. Grundprincipen med gymnastikapparaterna var en konstruktion där rörelsernas styrka kunde ställas in med hävarmar, vikter och fjädrar. Foto: Tekniska museet
Här kunde användaren luta sig tillbaka och njuta av en omgång cirkelbukmassage. Grundprincipen med gymnastikapparaterna var en konstruktion där rörelsernas styrka kunde ställas in med hävarmar, vikter och fjädrar. Foto: Tekniska museet

Cirkelbukmassage

Här kunde användaren luta sig tillbaka och njuta av en omgång cirkelbukmassage. Grundprincipen med gymnastikapparaterna var en konstruktion där rörelsernas styrka kunde ställas in med hävarmar, vikter och fjädrar.

Den som saknade någon som kunde massera fötterna kunde få fart på blodcirkulationen i en särskild fotmassage-maskin. De flesta som tränade vid institutet använde apparaterna för sjukgymnastik, men var femte nyttjade dem för friskvård – helt enligt Gustaf Zanders grundtanke om förebyggande träning för att få en frisk befolkning. Foto: Tekniska museet
Den som saknade någon som kunde massera fötterna kunde få fart på blodcirkulationen i en särskild fotmassage-maskin. De flesta som tränade vid institutet använde apparaterna för sjukgymnastik, men var femte nyttjade dem för friskvård – helt enligt Gustaf Zanders grundtanke om förebyggande träning för att få en frisk befolkning. Foto: Tekniska museet

Fotmassage

Den som saknade någon som kunde massera fötterna kunde få fart på blodcirkulationen i en särskild fotmassage-maskin. De flesta som tränade vid institutet använde apparaterna för sjukgymnastik, men var femte nyttjade dem för friskvård – helt enligt Gustaf Zanders grundtanke om förebyggande träning för att få en frisk befolkning.

I den särskilda bröstspänningsapparaten kunde användaren träna upp flåset genom att öka blodcirkulationen till lungorna. I samband med att Zanderinstitutet öppnades började även en tillverkning av maskinerna hos Aktiebolaget Göranssons mekaniska verkstad i Stockholm. Foto: Tekniska museet
I den särskilda bröstspänningsapparaten kunde användaren träna upp flåset genom att öka blodcirkulationen till lungorna. I samband med att Zanderinstitutet öppnades började även en tillverkning av maskinerna hos Aktiebolaget Göranssons mekaniska verkstad i Stockholm. Foto: Tekniska museet

Bröstspänning

I den särskilda bröstspänningsapparaten kunde användaren träna upp flåset genom att öka blodcirkulationen till lungorna. I samband med att Zanderinstitutet öppnades började även en tillverkning av maskinerna hos Aktiebolaget Göranssons mekaniska verkstad i Stockholm.

För den som inte kunde eller ville rida på en riktig häst fanns det en apparat för ridskakning att öva på. Det fanns mer än 60 maskiner i den anstalt för mekanisk sjukgymnastik som Gustaf Zander öppnade år 1865. Här kunde både män och kvinnor gymnastisera, om än på skilda avdelningar. Foto: Tekniska museet
För den som inte kunde eller ville rida på en riktig häst fanns det en apparat för ridskakning att öva på. Det fanns mer än 60 maskiner i den anstalt för mekanisk sjukgymnastik som Gustaf Zander öppnade år 1865. Här kunde både män och kvinnor gymnastisera, om än på skilda avdelningar. Foto: Tekniska museet

Ridskakning

För den som inte kunde eller ville rida på en riktig häst fanns det en apparat för ridskakning att öva på. Det fanns mer än 60 maskiner i den anstalt för mekanisk sjukgymnastik som Gustaf Zander öppnade år 1865. Här kunde både män och kvinnor gymnastisera, om än på skilda avdelningar.

Att sträcka bålen kunde troligen göra gott för de korsettförsedda damerna. Gustaf Zander började tidigt fundera över hur en mer mekanisk träning kunde leda till bättre folkhälsa. Lösningen blev den mediko-mekaniska sjukgymnastiken. Foto: Tekniska museet
Att sträcka bålen kunde troligen göra gott för de korsettförsedda damerna. Gustaf Zander började tidigt fundera över hur en mer mekanisk träning kunde leda till bättre folkhälsa. Lösningen blev den mediko-mekaniska sjukgymnastiken. Foto: Tekniska museet

Bålsträckning

Att sträcka bålen kunde troligen göra gott för de korsettförsedda damerna. Gustaf Zander började tidigt fundera över hur en mer mekanisk träning kunde leda till bättre folkhälsa. Lösningen blev den mediko-mekaniska sjukgymnastiken.

Dåtidens trappmaskin: en velocipedgångsapparat, för den som effektivt ville träna upp flåset. Just att förbättra folkhälsan var en livsuppgift som Gustaf Zander gjorde till sin. ”Jag skall taga bort det öfverflödiga fettet, fördrifva bleksoten, upphäfva blodbristen, vidga andhemtningsverktygen, förklara krig mot magkatarren och rheumatismen, räta ut hela samhället, återupprätta det”, skrev han i Ny Illustrerad Vetenskap i januari 1880. Foto: Tekniska museet
Dåtidens trappmaskin: en velocipedgångsapparat, för den som effektivt ville träna upp flåset. Just att förbättra folkhälsan var en livsuppgift som Gustaf Zander gjorde till sin. ”Jag skall taga bort det öfverflödiga fettet, fördrifva bleksoten, upphäfva blodbristen, vidga andhemtningsverktygen, förklara krig mot magkatarren och rheumatismen, räta ut hela samhället, återupprätta det”, skrev han i Ny Illustrerad Vetenskap i januari 1880. Foto: Tekniska museet

Velocipedgång

Dåtidens trappmaskin: en velocipedgångsapparat, för den som effektivt ville träna upp flåset. Just att förbättra folkhälsan var en livsuppgift som Gustaf Zander gjorde till sin. ”Jag skall taga bort det öfverflödiga fettet, fördrifva bleksoten, upphäfva blodbristen, vidga andhemtningsverktygen, förklara krig mot magkatarren och rheumatismen, räta ut hela samhället, återupprätta det”, skrev han i Ny Illustrerad Vetenskap i januari 1880.

Fotnot: Fotografierna kommer från albumet Apparate für Mechanische Heilgymnastik von Dr. Med. G. Zander construirt – Ausschliesslicher Fabrikant Aktiebolaget Göransson Mekaniska Verkstad Stockholm Schweden, från omkring år 1892. De skänktes till Tekniska museet av Tore Sandelius år 1933.