Teknikhistoria

Lista: Doktor Zanders magnifika gymnastikapparater

Att sträcka bålen kunde troligen göra gott för de korsettförsedda damerna. Gustaf Zander började tidigt fundera över hur en mer mekanisk träning kunde leda till bättre folkhälsa. Lösningen blev den mediko-mekaniska sjukgymnastiken. Foto: Tekniska museet
Gustaf Zander (1835–1920), läkare och ortoped. Foto: Mary Evans Picture/TT
Den som saknade någon som kunde massera fötterna kunde få fart på blodcirkulationen i en särskild fotmassage-maskin. De flesta som tränade vid institutet använde apparaterna för sjukgymnastik, men var femte nyttjade dem för friskvård – helt enligt Gustaf Zanders grundtanke om förebyggande träning för att få en frisk befolkning. Foto: Tekniska museet
I den särskilda bröstspänningsapparaten kunde användaren träna upp flåset genom att öka blodcirkulationen till lungorna. I samband med att Zanderinstitutet öppnades började även en tillverkning av maskinerna hos Aktiebolaget Göranssons mekaniska verkstad i Stockholm. Foto: Tekniska museet
Dåtidens trappmaskin: en velocipedgångsapparat, för den som effektivt ville träna upp flåset. Just att förbättra folkhälsan var en livsuppgift som Gustaf Zander gjorde till sin. ”Jag skall taga bort det öfverflödiga fettet, fördrifva bleksoten, upphäfva blodbristen, vidga andhemtningsverktygen, förklara krig mot magkatarren och rheumatismen, räta ut hela samhället, återupprätta det”, skrev han i Ny Illustrerad Vetenskap i januari 1880. Foto: Tekniska museet

Träning handlar om välmående, folkhälsa – och teknik. De allra första prototyperna till träningsmaskiner vi ser i dagens gym kom från doktor Gustaf Zander, skaparen av den mediko-mekaniska sjukgymnastiken.

Angelica Söderberg
Publicerad

Från år 1865 och framåt kunde välklädda kvinnor och män ägna sig åt övningar som cirkelbukmassage, bröstspänning och ridskakning på Zanderinstitutet i Stockholm.

Armsträckare

Den lille gossen fick träning både i armsträckning och ökad bålbalans. De första av Zanders apparater drevs av muskelkraft, i de fall det behövdes: muskelkraften från hans anställda som drev maskinerna. År 1860 monterades ångmotorer in och 1890 elmotorer.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



träning pionjärer