Teknikhistoria

Han är den högspända likströmmens fader

De senaste 100 åren har likströms­anhängare fört en ojämn kamp mot den dominerande växel­strömmen. Men tack vare stora tekniska framsteg på likströmsområdet har positionerna ändrats och ABB blivit världsledande inom kraft­överföring. Den envise Uno Lamm vägrade att ge upp. Han ses i dag som den högspända likströmmens fader.

Uno Lamm kom till Asea i Ludvika 1928. Växelström var då helt dominerande. Samtidigt visste elkunniga att likström skulle vara bättre för att överföra energi långa sträckor. Energiförlusterna skulle bli mindre. Men problemen var stora; hur skulle man effektivt omvandla växelströmmen till högspänd likström och sedan tillbaka till växelström där den tas emot?

Uno Lamm kom att utveckla högspänd likström, eller HVDC som det ­kallas ­efter engelskans high voltage direct current. Han hade en färsk civilingenjörsexamen från KTH och kom till Asea med en idé han hoppades få utveckla. Det handlade om en strömbrytare för höga spänningar.

Han fick dock snabbt ett annat uppdrag av platschefen Karl-Erik Eriksson, som bad den unge Uno Lamm att gå till provrummet och lösa problemet med en trilskande likriktare som baktände. Det handlade om så kallade jonventiler, en slags likriktare som består av ett vakuumrör med kvicksilverelektroder.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera