Teknikhistoria

Datapionjären berättar om topphemliga nattjobbet med svenska urdatorn

Den 15 januari 1954 invigdes den svenska urdatorn Besk.(Binär Elektronisk SekvensKalkylator). Tio meter lång, två meter hög och en halv meter bred fyllde den ett helt rum på Kungliga tekniska högskolan. Vikten var 30 ton. Foto: Tekniska museet
Chefskonstruktör av matematikmaskinen Besk var Erik Stemme (till vänster). Här med laborator (biträdande professor) Stig Comët. Foto: Folke Hellberg
Panelen till datorn Besk. Foto: Tekniska museet
23 år gammal börjar Elsa-Karin Boestad-Nilsson på FOA 2. Då var hon den enda kvinnliga akademikern bland 100 manliga kolleger. Foto: Privat
”Som programmerare på 1950-talet fick man helst inte programmera fel för cheferna förstod inte att det kan ta tid att få ett program felfritt”, säger pionjären Elsa-Karin Boestad-Nilsson. Foto: Christian Rehn
”Nätterna vid Besk var en himla rolig tid”, säger Elsa-Karin Boestad-Nilsson, svensk datorpionjär. På 1950-talet var hon en av de första som körde program på Sveriges första generella dator - Besk. Foto: Christian Rehn
89 år gammal kan Elsa-Karin Boestad-Nilsson blicka tillbaka på ett långt yrkesliv. ”Tiden med Besk är enastående för mig. Den kan inte jämföras med någonting annat”. Foto: Christian Rehn
De första åren med Besk var fulla av problem som löstes efterhand, När Elsa-Karin Boestad-Nilsson skrev sitt första program var instruktionen för division inte klar - man fick göra en massa skiftoperationer för att dividera. Foto: Christian Rehn
Bland Elsa-Karin Boestad-Nilssons klipp finns en bild på henne framför urdatorn Besk. Foto: Christian Rehn

”Akta dig så att du inte fastnar bland ettorna och nollorna.” De manliga kollegerna varnade Elsa-Karin Boestad-Nilsson när hon började programmera den svenska urdatorn Besk. Men hon lyssnade inte. Här är tidskriften Teknikhistorias intervju med en binär pionjär.

Publicerad

Året var 1952. Den unga matematikern Elsa-Karin Boestad-Nilsson arbetade med att lösa problem kring flygplansstabilitet. Som hjälp hade hon handdrivna mekaniska räknemaskiner från det svenska företaget Facit. Arbetsgivare var Försvarets forskningsanstalt, avdelningen för fysik och sprängteknik (FOA 2).


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera