Teknikhistoria

Böhm förändrade flöjten för all framtid

Fredrik II av Preussen (den store) spelar en flöjtkonsert i Sanssouci, C.P E. Bach (sonen) sitter vid pianot och Johann Joachim Quantz står lutad mot väggen till höger. Målning av Adolph Menzel, 1852. Foto: Wikimedia
Theobald Böhms nya flöjt var klar 1847 och den innebar en smärre revolution. Tack vare den cylindriska formen och det nya materialet hade den en starkare och jämnare ton. Foto: Wikimedia
Irländaren James Galway är en av den moderna tidens mest kända flöjtister – som har Theobald Böhm att tacka för mycket. Foto: Bettman / Corbis

Flöjten tros vara världens äldsta instrument men tekniken var länge den samma. Tills guldsmedspraktikanten Theobald Böhm under 1800-talet gav sig i kast med tonhålens utformning. Han förändrade blåsinstrumentens konstruktion för all framtid.

Som son till en guldsmed i München lärde sig Theobald Böhm tidigt fingerfärdighet, något han utvecklade ytterligare som lärling hos en schweizisk speldosetillverkare. Efter att som barn ha lärt sig spela på en enklaffsflöjt byggde Böhm i tonåren en flöjt med fyra klaffar åt sig själv. Och efter att ha byggt en flöjt åt sin lärare, musiker i det bayerska hovkapellet, började Böhm på allvar intressera sig för flöjtens konstruktion.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera