LÅNGLÄSNING

Spåren som enade – stambanorna knöt ihop och ställde om Sverige

En grupp arbetsklädda män monterar ledningar till lok i ett vintrigt landskap.
När järnvägen började byggas ut drevs loken med stenkol, år 1905 inledde SJ sina första försök med elektrisk provdrift. Malmbanan var först av stambanorna att elektrifieras. På bilden monteras kontaktledningar på en sträcka av Södra stambanan, som var bland de sista med elektrisk drift – arbetet var klart 1933.

De kostade enorma pengar. Men de band samman landet, underlättade handel och förändrade vår tidsuppfattning. I dag räcker stambanorna inte längre till och nya stora investeringar krävs.

Publicerad

De senaste 30 åren har det svenska tågresandet fördubblats, med en toppnotering 2019. Det året gick drygt en miljon persontåg i landet, eller cirka 3 200 om dagen. Efter en tillfällig nedgång under Coronapandemin åker vi alltmer tåg igen.

Men under fjolåret försenades mer än vart tionde svenskt persontåg. Förseningar och inställda tåg kostar samhället flera miljarder kronor varje år. Banorna är inte anpassade för alla dessa tåg och börjar bli slitna. Stambanorna, järnvägens ”pulsåder”, byggdes från början för betydligt lägre trafikbelastning.

Startskottet gick först efter lång debatt under 1840- och 1850-talen. Representanter för riksdag och näringsliv ville att staten skulle bygga stambanor som knöt samman hela landet. Lokala spår som utgick från stamnätet skulle byggas av kommuner och privata bolag.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera