Farkoster

Gripens krokiga väg mot succé

Gripen E.
Gripen C inifrån cockpit.
Cockpit i Gripen E.
Gripen E.
Gripen utformades för att kunna användas inom det svenska systemet med spridda flygbaser.

1988 flög JAS 39 Gripen över Linköping. Det gick att se planet på två sätt. Antingen var det en dyr fåfänga som harvats fram genom förseningar och skandaler i tre decennier. Eller så var det ett smart, teknikledande stridsflygplan som konstruerades på bara några få år och gav Sverige en militär resurs i världsklass. Båda beskrivningarna stämde.

I slutet av 1970-talet verkade den svenska flygindustrin sitta illa till. Det första Viggen-planet hade levererats 1971 och det jättelika utvecklingsprojektet bakom var i stort sett över. Verkstäderna var fullbokade med tillverkning av resten av Viggen-serien, men Saabs utvecklingsavdelning riskerade att bli utan sysselsättning. Saab och resten av flygsverige riskerade att förlora sin kompetens. Om det var meningen att Sverige skulle kunna bygga ännu ett stridsflygplan på egen hand måste kapaciteten och kunskapen hos de inhemska leverantörerna, främst Saab, hållas i gång.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera