Premium

De bygger klinkbåtarna som makteliten älskar att ro

Statsminister Magdalena Andersson och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson ror en nybyggd klinkbåt vid besök på Harpsund.
Statsminister Magdalena Andersson och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson ror en nybyggd klinkbåt vid besök på Harpsund.
Hur klinkbåtarna fogats samman har utvecklats under historiens gång, från träplugg och rötter vidare till järn- och kopparspik. Foto: Fredrik Sederholm
Hur klinkbåtarna fogats samman har utvecklats under historiens gång, från träplugg och rötter vidare till järn- och kopparspik. Foto: Fredrik Sederholm
Första året på Stensunds Folkhögskolas båtbyggarlinje går ut på att eleverna får bygga egna klinkbåtar. När Teknikhistoria hälsar på är det inte många veckor kvar till examen, där ökorna ska sjösättas under festliga former. Foto: Fredrik Sederholm
Första året på Stensunds Folkhögskolas båtbyggarlinje går ut på att eleverna får bygga egna klinkbåtar. När Teknikhistoria hälsar på är det inte många veckor kvar till examen, där ökorna ska sjösättas under festliga former. Foto: Fredrik Sederholm
Den nutida tätningen av bordläggningen består av tjära och garn, och vid behov en pasta av bland annat linolja och krita. Historiskt kunde klinkbåtarna tätas med växtfibrer, mossa och djurhår blandat med tjära. Klinkbåtarna stryks med linolja, som även kan blandas ut med färgpigment.
Den nutida tätningen av bordläggningen består av tjära och garn, och vid behov en pasta av bland annat linolja och krita. Historiskt kunde klinkbåtarna tätas med växtfibrer, mossa och djurhår blandat med tjära. Klinkbåtarna stryks med linolja, som även kan blandas ut med färgpigment.
Alva Wickbom passar in furuplankan i bordläggningen på Stensundssnipan, ett precisionsjobb med millimeterpassning. Snipan har eleverna och lärarna på skolan ritat tillsammans, som en egen variant av klinkbåt.
Alva Wickbom passar in furuplankan i bordläggningen på Stensundssnipan, ett precisionsjobb med millimeterpassning. Snipan har eleverna och lärarna på skolan ritat tillsammans, som en egen variant av klinkbåt.
”För mig som inte har hantverksbakgrund har det varit lite utmanande, men väldigt spännande att bygga båt från grunden”, säger hon.
”För mig som inte har hantverksbakgrund har det varit lite utmanande, men väldigt spännande att bygga båt från grunden”, säger hon.
Med hjälp av den vedeldade ångpannan ångas bordläggningsplankorna och kan sedan böjas till rätt form för vardera skrov. ”Furu håller formen rätt bra, men vill på grund av sina långa fibrer gärna räta ut sig igen om man inte är snabb med att sätta dem på plats med tvingar. Ek, som är det andra träslaget vi brukar använda för våra elevers båtar, kan böjas mycket mer och håller dessutom formen”, säger Pelle Nestorzon. Eleven Gustav Dalerum visar den långa bastrumma som plankorna ångbakas i. Foto: Fredrik Sederholm
Med hjälp av den vedeldade ångpannan ångas bordläggningsplankorna och kan sedan böjas till rätt form för vardera skrov. ”Furu håller formen rätt bra, men vill på grund av sina långa fibrer gärna räta ut sig igen om man inte är snabb med att sätta dem på plats med tvingar. Ek, som är det andra träslaget vi brukar använda för våra elevers båtar, kan böjas mycket mer och håller dessutom formen”, säger Pelle Nestorzon. Eleven Gustav Dalerum visar den långa bastrumma som plankorna ångbakas i. Foto: Fredrik Sederholm
Eleverna på utbildningen gör det mesta i båtbyggandet utan maskinella hjälpmedel. Tanken är att hantverket ska sitta i händerna, menar Pelle Nestorzon. ”Det ger en hantverkskunskap som är väldigt viktig, de vet hur det känns att borra och hyvla i de olika trätyperna, hur flisorna känns. Vi vill att de ska känna och uppleva materialen.”
Eleverna på utbildningen gör det mesta i båtbyggandet utan maskinella hjälpmedel. Tanken är att hantverket ska sitta i händerna, menar Pelle Nestorzon. ”Det ger en hantverkskunskap som är väldigt viktig, de vet hur det känns att borra och hyvla i de olika trätyperna, hur flisorna känns. Vi vill att de ska känna och uppleva materialen.”

Båtbyggarmetoden har funnits i Norden sedan vikingatiden – och används fortfarande. Nu har traditionen med klinkbyggda båtar tagits upp som ett hantverksmässigt världsarv av FN-organet Unesco.

Publicerad

Kluckandet från bordläggningen när plankor som överlappar varandra möter vattenytan är klinkbåtarnas alldeles egna melodi. En ”jingel” för den anrika klinktekniken som har följt med från vikingatidens smidiga stridsbåtar fram till nutidens allmogebåtar. Det äldsta fyndet av ett klinkbyggt skepp i Sverige är Äskeskärrskeppet, som hittades i Ale kommun strax utanför Göteborg. Det daterades till 930-talet, och ett flertal skeppsfynd har gjorts även efter detta.

🔒 För att läsa artikeln behöver du vara prenumerant


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, 8 nummer av tidningen, samt e-tidningen med tillgång till 4 års utgåvor av Teknikhistoria.


Missa inte sommarens läsning om teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera

båtbygge premium unesco farkoster

MEST LÄST JUST NU